I fjol gick totalupplagan tillbaka med 3,7 procent. De största tidningarna faller mest, medan nischtidningar och mindre tidningar klarar sig bäst, visar dagsfärska siffror från Mediebedriftenes Landsforening (MBL).

Norges tio största tidningar tappade under fjolåret knappt 70 000 exemplar. Medan 128 tidningar i MBL gick tillbaka var det bara 38 som ökade i upplaga. Värst har fallet gått ut över lösnummertidningarna Verdens Gang (VG) och Dagbladet som förlorade 22 040 exemplar respektive 18 128 exemplar.

Medan lösnummertidningarna gick tillbaka med 10 procent tappade de prenumererade tidningarna 2 procent av sin upplaga. Den rikstäckande tidningen Aftenposten sjönk med 4 368 ex och dess eftermiddagsutgåva, Aftenposten Aften, med 13 241 exemplar.

Skillnaden i upplaga mellan de båda Schibstedtidningarna Aftenposten och VG minskar nu successivt och i dag utgör den bara drygt 20 000 exemplar. Medan VG har en upplaga på 262 374 exemplar ligger Aftenposten på 243 188.

Något överraskande är det att affärstidningen Dagens Naeringsliv nu går tillbaka. Efter att ha ökat ständigt under de senaste sju åren föll tidningen i fjol med 3 147 exemplar till 79 628.

Ute i landet har samtliga Media Norge-tidningar gått ned i upplaga: Bergens Tidende, Stavanger Aftenblad och Faedrelandsvennen. Även Adresseavisen gick tillbaka. De som klarat sig bäst är de små, lokala tidningarna, särskilt de med lågfrekvent utgivning (mindre än fyra utgåvor i veckan).

Nischtidningarna fortsätter också att ha framgång. Det gäller såväl Klassekampen som Morgenbladet, Ukeavisen Ledelse och Finansavisen.

I en kommentar till upplageutvecklingen säger Klassekampens chefredaktör, Björgulv Braanen, detta:

- Många talar om kris i tidningsbranschen, men efter tio år med ständig tillväxt menar jag att Klassekampen är ett levande bevis på att det är fullt möjligt att ge ut tidningar i Norge.