I fjol gjorde JP/Politikens Hus, som består av Jyllands-Posten, Politiken och Ekstrabladet, ett underskott före skatt på 169 miljoner danska kronor. I dag säger koncernens vd, Lars Munch, till MediaWatch att han förväntar "ett inte pråligt, men dock ett synligt överskott före skatt".
Hur är detta möjligt i sådana här kristider? Lars Munchs recept lyder på reducerade kostnader över hela fältet, särskilt för tryckning. Koncernen har nämligen gjort sig av med två kostnadstunga tryckerier, ett i Viby utanför Århus, och ett vid Avedöre utanför Köpenhamn. Återstår gör Erritsö Tryk vid Fredericia.
Lars Munch tror också att botten i annonsmarknaden nu är nådd; under det senaste halvåret har man här legat på en stabil, låg nivå. Om nivån blir den samma nästa år är det ingen som vet, men Lars Munch menar det är klokast att lägga förväntningarna där.
På JP/Politikens Hus förbereder man sig nu på en framtid, där ordet "kris" är borta. Koncernen strävar inte bara efter att bevara sina marknadsandelar på tryck och nät, man är nu också inställd på att köpa företag för att öka medieverksamheten. Vilken typ av företag det rör sig om, vill Lars Munch dock inte avslöja.
TUNGT FÖR BERLINGSKE
För JP/Politikens Hus svåraste konkurrent, Berlingske Media, ser det inte så ljust ut. Efter de första sex månaderna i år hade Berlingske Media ett underskott före skatt, vilket gör det danska mediehuset till det sämsta i Mecoms europeiska verksamhet. Inte heller under 2010 väntas en förbättring för Berlingske.
- Vi har nått botten, men vi räknar med att befinna oss där ännu en tid, säger vd Lisbeth Knudsen i Berlingske Media till Börsen. Nästa år kommer att bli som innevarande år. Vi lägger inte budget efter någon ändrad situation i marknaden förrän tidigast i slutet av 2010.
LITEN ÖKNING I NORSKT PRESSTÖD
Den rödgröna regeringen i Norge ökar nu presstödet med 9,5 miljoner norska kronor till totalt 311,3 miljoner. Det framgår av förslaget till statsbudget för nästa år. Hos Mediebedriftenes Landsforening (MBL), som är Norges motsvarighet till svenska TU, är man besviken. Där hade man hoppats att regeringen skulle uppfylla sitt löfte om att under innevarande period återställa stödet till 1993 års nivå, vilket skulle ha betytt en ökning av stödet med 25 procent. Nu blev det i stället drygt 3 procent.
Regeringen försvarar sig med att den inte vill tillföra mer pengar till ett gammalt system. I stället vill man nu tillsätta en ny mediestödsutredning, som ska se över hela mediebranschen, alltså även de nya elektroniska medierna, som i dag inte omfattas av presstödet.
