<p />Pressfriheten har förlorat ännu en match i Europadomstolen. I fallet med norska Aftenposten och Dagbladet går skyddet för privatlivet före yttrandefriheten - särskilt när det rör sig om extrema fall, som grova brott.
Norska Aftenposten och Dagbladet  publicerade sent i juni 2001 bilder av en kvinna som dömts till livstids fängelse för trippelmord. Bilderna är tagna när hon lämnar domstolsbyggnaden och förs till en polisbil. Fallet var ett av de mest omskrivna i norsk historia. Enligt norsk lag är det inte tillåtet att ta och publicera sådana bilder av en dömd - om det inte finns särskilda omständigheter. Tidningarna och några fotografer stämdes för fotograferingen och publiceringen. Tingsrätten fällde, hovrätten friade: den ansåg att med tanke på Europakonventionens 10 paragraf - om yttrandefriheten - och de särskilda omständigheterna, den dramatiska utgången av rättegången, så vägde yttrandefriheten över. Redaktörerna och fotograferna friades. I fallet redaktörerna överklagades domen, och Högsta Domstolen kom 2004 fram till att de särskilda omständigheterna inte vägde över, det som hände vid domen var inte så dramatiskt . Och dessutom: det extrema brottet och den stränga domen snarare ökade den dömdas behov av skydd. Aftenposten och Dagbladet överklagade till Europadomstolen, som gick på norska HDs linje. Med kopplingar till domen i fallet Caroline av Monaco mot Tyskland kommer man fram till att den morddömdas skyddsintresse är starkare än pressens rätt att berätta om ett viktigt rättsfall. Kanske inte oväntat, men i sina formuleringar, och att domstolen så mycket uppehåller sig vid privatlivet och integritetsskyddet och så lite resonerar utifrån yttrandefrihetens roll, ett rejält bakslag. Och de som önskar att svensk lagstiftning får ett skydd för privatlivet - först och främst grundlagsutredaren och justitiekanslern Göran Lambertz - har fått ytterligare en byggsten till sin argumentering.

Läs domen här.