"Hur känns det att ha en pappa som är misstänkt för mord?" En fråga med den innebörden ställde Expressens reporter till äldste sonen till mannen som misstänks för mordet på Carolin Stenvall. Här berättar hustrun hur hon och hennes familj upplevt mediernas arbetsmetoder och publiceringar.

Var pappa under jackan? Familjens yngste har under hösten vant sig vid att på tv se sin pappa föras från och till förhör och häkte dold under en jacka, så när mamma varit och hälsat på pappa undrade grabben om pappa också i det mötet skylde sig med en jacka. Så kan en bild i medierna få en åttaåring att fundera. Vi sitter hemma i det ännu julpyntade köket hos Eva Öberg, hustru till den man som misstänks för mordet på Carolin Stenvall. Hon har tagit långlunch från jobbet för att för Medievärlden berätta om hur hon upplevt mediernas bevakning av det dramatiska ofattbara som hon och hennes när-stående, framför allt de två minderåriga sönerna och mannens vuxne son från ett tidigare förhållande, råkade in i då i höstas när maken/pappan anhölls misstänkt för mord. Eva Öberg befann sig på tjänsteresa i Belgien när hon fick veta att hennes man anhållits. Det var torsdagen den 16 oktober. Ett missförstånd, tänkte hon men ordnade genast för hemresa. Tillbaka i Gällivare var hon på eftermiddagen dagen därpå. - Redan på fredag morgon var hela kvarteret fullt av journalister, som for runt här, berättar hon med en nick ut genom köksfönstret. Mitt i hopen fanns åttaåringen på sin cykel, men det var det nog ingen av journalisterna som förstod, säger hon med ett litet leende. När ingen öppnade i hus nummer 6 knackade Expressen och Aftonbladet dörr hos grannarna, men det hade de ingenting för, säger Eva Öberg. Själv hann hon knappt landa på eftermiddagen den 17 oktober förrän hon hade det första samtalet i sin jobbmobil. Det kom från Norrländska Socialdemokraten. Hon avvisade alla försök till intervju med att hon inte skulle komma att säga något förrän hon visste mer om vad som hade hänt och kände sig i balans. Någon folkvandring i annan bemärkelse till det område i Gällivare där familjen har sitt hus var det inte, men folk var nyfikna och bilar körde under några dagar runt runt i området. De medier som sökte kontakt med familjen för att få kommentarer gjorde det per telefon eller genom att knacka på, men deras ärende förblev oförrättat. En tidning tog andra vägar. Första dagen ringde Expressen upp den vuxne sonen och ställde enligt Eva Öberg frågan "hur känns det att ha en pappa som är misstänkt för mord på Carolin Stenvall?" Så var innebörden, säger hon. Pappan var anhållen men Carolin Stenvalls kropp var fortfarande inte återfunnen och han hade ännu inte vidgått det han först senare skulle komma att göra, att han genom olyckshändelse vållat Carolin Stenvalls död. Och nere i södra Sverige, där den anhållnes far är bosatt, knackade samma tidnings utsända på för att tala om sonen, som de sade i dörrspringan. Först inne i huset under intervjun berättade de för fadern att sonen anhållits misstänkt för mord. De var så han fick veta om misstankarna mot sonen. Expressen fick en intervju med fadern, och eftersom han ställde upp på den så fick han och sambon flera samtal. Familjens bekantskapskrets har också kontaktats av olika medier på jakt efter fotografier och då blivit erbjudna några hundralappar för besväret. De som skickas ut att bevaka behöver inte ta ansvar, de behöver inte stå för det som de skrivit, säger Eva Öberg. - De speglar inte hela bilden utan tar den populäraste versionen om jägaren eller gruvarbetaren. Hon menar att vissa medier och journalisters beteende drabbar också andra, också dem som försöker arbeta på ett justare sätt. - Man drar alla över en kam. Själv läser hon inte kvällstidningarna, för "det ger ingenting mellan kultursidan och tv-tablåerna". Med den erfarenhet som hon själv nu har ifrågasätter hon den rapportering som ges däremellan. Eva Öberg har i en intervju för Piteå-Tidningen sagt att hon fått mycket av sin information genom medierna. Men mycket av informationen har varit, som hon säger, "förvanskad" och det gäller alla medier, anser hon. Hon vänder sig också mot att läckor från polisen och ur förhörsprotokollet publicerats. Den första veckan läckte det som värst. Och hon förstår inte varför TV3: s Efterlyst publicerade makens skolbetyg och uppgifter om hur han hade det i skolan. Vilket allmänintresse har det? frågar hon. Mitt i allt detta är det kanske ändå publiceringarna i NSD som känts värst. - Vi är besvikna på NSD. Alla som pratat med mig har tyckt att det var fruktansvärt att tidningen publicerade min mans namn och bild, säger Eva Öberg. Hon förstår inte tidningens motivering att publiceringen skulle bidra till att andra kvinnor kunde känna sig säkra när de visste vem den misstänkte var. - Om man vill varna kvinnor så borde man väl publicera bild på en notorisk återfallsförbrytare när han släpps ut igen. Inte när en person sitter häktad. Då kan han ju inte göra något. - Dessutom, tillägger hon,  säger statistiken att det är farligare för en kvinna att gå in i ett hus, sitt eget hem, än att gå ut. Hon har också tagit illa vid sig av att man under en period publicerade bilder på maken och Carolin Stenvall bredvid varandra. Det var i ett skede då man spekulerade i om de skulle ha känt varandra. Piteå-Tidningen och Norrbottens-Kuriren har haft sin publiceringspolicy och NSD sin. Det är ett dilemma som Eva Öberg beskriver när hon säger "men man byter inte tidning på grund av att man inte håller med om policyn". NSD har en trogen läsekrets och ett starkt fäste i just Malmfälten. - Folk som känner oss tycker inte om skriverierna. NSD:s årskrönika vågade Eva Öberg knappt läsa, men när hon väl gjorde det upptäckte hon att maken inte var namngiven i den. Den 5 december valde Eva Öberg att träda fram i en intervju för Piteå-Tidningen. Det blev en saklig berättelse, en bra artikel som hon är nöjd med, säger hon. Anledningen till att det var just PT och reportern Jan Westerberg som släpptes in hos familjen var att Eva Öbergs mamma skrivit en insändare i PT (såväl familjen Öberg som Carolin Stenvalls familj bor i trakten av Piteå) för att beklaga det som hänt. I samband med det hade hon kontakt med Jan Westerberg och fick förtroende för honom. När Eva Öberg talar mer generellt om mediernas bevakning säger hon att hon anser att  de missat sin uppgift att granska. Mediernas bevakning av hennes make och det brott han misstänks för har kastat skuggor över den övriga familjens tillvaro. - I och med att han var gärningsmannen körde de över oss. Vi känner oss maktlösa och utelämnade i den situation vi helt oförskylt hamnat i.