Justitiekanslern verkar nu ändra inställning och anse att hyllningar av nazismen inte är olagliga i grundlagsskyddade medier, skriver Benjamin O J Boman, jur. kand.

Justitiekanslern (JK) Anna Skarhed har för bara några veckor sedan låtit en åklagare under huvudförhandling plädera för att Nordfronts ansvarige utgivare Fredrik Vejdeland skulle dömas för hets mot folkgrupp, bland annat på grund av de förhandsgranskade läsarkommentarerna "Adolf Hitler var en sann hjälte och hans ideal lever vidare genom oss", ""Leve Adolf Hitler! Hell nationalsocialismen!" (i versaler), "Länge leve Adolf Hitler!" etc., kommentarer som Emil Hagberg dömdes till fängelsestraff för av Stockholms tingsrätt, när denne var ansvarig utgivare för Patriot.nu, Nordfronts föregångare (se Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09).

JK är exklusiv åklagare i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott. Om JK inte vill väcka åtal, kommer inget åtal att väckas. JK har alltså det sista ordet i sådana fall, vilket onekligen har gjort JK-ämbetets rättstillämpning ad hoc-artad (se t.ex. denna artikel), där det noteras att JK ansett sig själv kunna bestämma vilka grupper som skyddas av stadgandet om hets mot folkgrupp). JK-ämbetets självsvåldiga bedömningar, som kan strida mot förarbeten (jämför JK:s beslut 2003-11-05, dnr. 3217-03-30 med prop. 1981/82:58, s 24), lagstiftarens konkreta intentioner (se t.ex. JK-beslutet om Lexbase, belyst av JK här och jämför med KU:s yttrande 2013/14:KU17) och kanske rentav väl hävdade rättsprinciper ("vill den tilltalade visa att dom här påståendena är sanna så får hon göra det" ska JK Gullnäs en gång ha sagt efter att ha åtalat en utgivare för beljugande av myndighet, dåvarande 17 kap. 6 § brottsbalken), har delvis förstås sin grund i JK:s exklusiva åtalsrätt, men i "friande" fall även i de s.k. instruktionerna i 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen (TF) och 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Enligt dessa ska den som bedömer tryck- och yttrandefrihetsärenden "alltid fästa sin uppmärksamhet mera på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på syftet än på framställningssättet, samt i tvivelsmål hellre fria än fälla" (TF).

JK Skarhed ansåg så sent som den 3 december 2013, att de ovannämnda hyllningarna till Hitler, i ett grundlagsskyddat medium, var brottsliga (se ansökan om stämning i Örebro tingsrätts mål nr. B 3969-13, aktbilaga 8). Nu synes JK helt ha ändrat inställning.

Den 20 april i år hyllade Sveriges nationalsocialister sin Führer och ikon, Adolf Hitler, genom att hissa hakkorsfanor offentligt och offentligt förevisa Hitlerbanderoller. På en banderoll stod "Leve Adolf Hitler", dvs. just den text som JK tidigare ansett straffbar på Patriot.nu och Nordfront. Nordfronts redaktion publicerade organisationskamraternas Hitlerhyllningar i rapporterande artiklar om "aktionerna". På en lapp, uppklistrad vid en av "aktionerna", som illustrerade en av artiklarna, stod att "Hitler må ha dött, men nationalsocialismen lever vidare och kampen mot världsjudendomen fortgår". Lappen gjorde reklam för webbplatsen Nordfront. Artiklarna anmäldes till JK.

JK skriver i sitt beslut idag (dnr. 3023-14-31): "I rättspraxis har det ansetts utgöra hets mot folkgrupp att sprida märken med anknytning till nationalsocialistiska rörelser (se NJA 1996 s. 577). I det fallet var det dock inte fråga om ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott." JK anför NJA 2007 s 805 I och II (fallen om Bibeltemplet och Den Svenske Nationalsocialisten) och anger att bedömningen av ett uttalandes straffbarhet "ska göras med tillämpning av de principer och bedömningar som Europadomstolen har utvecklat i sin praxis" och att detta "innebär bl.a. att ett yttrande etc. inte kan anses brottsligt om detta skulle innebära ett oproportionerligt intrång i yttrandefriheten". JK hänvisar sedan till sin egen praxis (bl.a. om ett nazistiskt föredrag som refererades på Patriot.nu år 2007), och anger att yttrandefriheten är särskilt stark i grundlagsskyddade medier - särskilt "när det rör sig om artiklar som innefattar någon form av nyhetsförmedling".

Sedan frångår JK Högsta domstolens bedömning från 1996, som underrätterna har baserat senare domar om hyllningar till nationalsocialismen på (se t.ex. RH 1997:53, RH 1998:77, Hovrättens för Västra Sverige dom 2005-12-30 i mål nr. B 2732-05, Göta hovrätts dom 2011-06-13 i mål nr. B 859-11 och Svea hovrätts dom 2013-01-25 i mål nr. B 11016-12). JK skriver: "De anmälda artiklarna och bilderna förmedlar information som måste anses innefatta en hyllning av nationalsocialismen. Uttalandena hade sannolikt, om det inte varit fråga om publicering i ett grundlagsskyddat medium, ansetts innefatta brottet hets mot folkgrupp. Med de utgångspunkter som har angetts ovan, och med beaktande av det särskilda skydd som den anmälda webbsidan har enligt YGL, anser Justitiekanslern emellertid att varken innehållet i artiklarna eller bilderna kan bedömas innefatta hets mot folkgrupp. Förundersökning ska därför inte inledas vad avser publiceringarna."

När det gäller de hakkorsflaggor som "varit hissade på flaggstänger i offentliga miljöer" menar dock JK att det "finns anledning att anta att brottet hets mot folkgrupp har begåtts", men att det framstår som uppenbart att det är omöjligt att lagföra någon för brottet. Ingen förundersökning inleds gällande flaggorna heller.

JK anser således att det är lagligt för nationalsocialister att sammanfatta och informera om sina egna - enligt JK sannolikt brottsliga - ageranden, även om de därigenom sprider uttalanden som i andra sammanhang hade varit brottsliga. Uppenbart är att nazimedier med utgivningsbevis genom JK:s inställning har fått en gräddfil gentemot det nazivurmande "fotfolket" som understundom höjer högerarmarna på gator och torg (jämför Göta hovrätts dom 2009-02-18 i mål nr. B 230-09 med beslut 2008-01-14, dnr. 13-08-31 och 2014-01-13, dnr. 7962-13-31). Så länge nuvarande grundlag består är detta uppenbarligen någonting man måste finna sig i.