Novaja Gazeta utmanar makten och ökar upplagan

Jag talar ofta om Anna Politkovskaja på mina klassbesök i de värmländska skolorna. Anna var journalist på den ryska tidningen Novaja Gazeta. De senaste 15 åren har omkring 200 journalister försvunnit i Ryssland, de flesta har gått samma öde till mötes som Anna. I somras besökte jag Novaja Gazetaz redaktion i Moskva. 

Tidningen är känd över hela världen men huserar på två våningar i en gammal rysk kontorsbyggnad. Jag förvånas över tidningens ruffiga lokaler och anonyma läge på en liten bakgata i centrala Moskva. Men det är naivt att tro att tidningen skulle finnas på någon av Moskvas elegantare gator, eller ens ha en receptionist som tar emot besökare. Trots en ökande upplaga jobbar tidningen i motvind med en ansträngd ekonomi, och befinner sig i ett utsatt läge i ett land med begränsad yttrandefrihet. Regeringen har skickligt undanröjt möjligheterna för oppositionella att uttrycka sig. Novaja Gazeta är en av få regeringskritiska tidningar i Ryssland. 

Tidningens taleskvinna Nadezhda Prusenkova låter vänta på sig och jag passar på att titta lite på utställningen om tidningen i foajén. Jag blir överraskad när jag hittar Annas bok Tjetjenien – Sanningen om kriget på svenska på en av hyllorna. Boken finns alltid med på mina föreläsningar. Prusenkova dyker upp till slut och vi tittar vidare på utställningen som innehåller mängder med tryckfrihetspriser och utmärkelser från hela världen. Hon pekar på en gammal dator och förklarar att det är den första av tjugo datorer som skänktes till tidningen av Sovjetunionens tidigare president Michail Gorbatjov. Datorerna är inköpta med prispengarna från fredspriset Gorbatjov fick år 1990. 

Väl inne på redaktionen bläddrar vi i dagens tidning och jag förvånas över frånvaron av reklam.  

– Företagen är rädda för att få problem om de annonserar i Novaja, säger Prusenkova och berättar om ett stort företag som fick kalla fötter efter att kontraktet var undertecknat. Utan att kräva pengarna i retur drog företaget tillbaka sina annonser innan de ens blivit publicerade. 

Det lossnade dock lite på annonseringssidan efter att president Dmitrij Medvedev i april 2009 besökte tidningen och gav en intervju där det diskuterades samhällsfrågor och insyn i statliga tjänstemäns arbete. De få som annonserar i tidningen ber att få sina annonser publicerade på sport- eller kultursidorna. Sidor som räknas som positiva och neutrala, ingen vill få sin annons publicerad bredvid något politiskt kontroversiellt. 

Mina uppdragsgivare är nio värmländska tidningar och för dem betyder annonser mycket för deras ekonomi. Hur löser Novaja Gazeta ekonomin med så få annonser? Prusenkova berättar att tidningen blev aktiebolag år 2006 och ägs idag till 10% av Michail Gorbatjov, 39% av affärsmannen och politikern Alexander Lebedev och resterande 51% av de som jobbar på tidningen. Den delen är inte delbar, det vill säga ingen kan sälja sin andel till någon annan. Tidningen måste förlita sig på sina ägare som får skjuta in pengar, men ibland inträffar mirakel. Tidningens chefredaktör Dmitrij Muratov befann sig vid ett tillfälle på en mässa i Tyskland, och råkade då berätta om tidningens svåra ekonomiska situation. Det resulterade i fina annonskontrakt med både BMW och tyska tidningen Stern. 

Jag överlämnar ett ex av NWT och Värmlands Folkblad och berättar att snittåldern på den genomsnittlige prenumeranten för båda tidningarna är omkring 60 år. Vad har Novaja Gazeta för åldrar på sina läsare? Läsarna blir yngre för varje år som går och av dagens läsare är 60% mellan 30 och 50 år. Den nedersta åldersgränsen är 18 år, vilket är en siffra som för fem år sedan var 25 år, konstaterar Prusenkova. I mitt jobb som mediekonsulent träffar jag många ungdomar och lärare i skolan och pratar om tidningar. Hur gör ni för att nå ungdomar, frågar jag. Hon säger att unga läsare läser tidningen på Internet, de behöver inte papperstidningen. Novaja Gazeta är mycket populär på Facebook, vilket märktes väl under och efter det nyligen genomförda ryska parlamentsvalet. Tidningen har också ett antal bloggar. I övrigt driver de inga särskilda kampanjer eller åtgärder för att få nya och yngre läsare till tidningen. Unga människor har upptäckt att tidningen är ett alternativ till den ensidiga rapporteringen i övriga medier. Tidningen har inga konkurrenter när det gäller att skriva om korruption, maktmissbruk och andra oegentligheter som pågår i landet, säger Nadezhda Prusenkova. Hon tror att det är den största anledningen till den ökande upplagan.

Rapporteringen från kriget i Tjetjenien har upphört sedan några år tillbaks. Det finns många som är villiga att ta över där Anna Politkovskaja slutade, men det innebär stora risker. Anna skrev mycket om Tjetjenien, gjorde otaliga resor dit och skrev om ryska arméns övergrepp på civilbefolkningen. Lördagen den 7 oktober 2006 mördades Anna i trappuppgången utanför sin lägenhet i Moskva. Tyvärr är Politkovskaja inte den enda.  Människorättsaktivisten Natalia Estemirova jobbade tillsammans med Anna och gick samma öde till mötes i juli 2009. Redaktören var förtvivlad och uppgiven och ville lägga ner tidningen. Tidningens reportrar kunde inte utföra sitt arbete utan fara för sina liv, och han ville inte se fler av sina medarbetare mördade. Men, tidningen fortsatte trots allt och ges idag ut tre dagar i veckan med en upplaga på drygt 93 000 ex per utgivningstillfälle (86 000 i somras). 

Om varje nummer av Novaja Gazeta har två läsare, skulle tidningen ha omkring 200 000 läsare. Moskva har 11 miljoner invånare och Rysslands befolkning är 142 miljoner. Hur många procent av Rysslands befolkning läser Novaja Gazeta? Vladimir Putin, nuvarande premiärminister och eventuellt blivande president, har ofta kritiserat tidningen och faktiskt försökt stänga den, men inte lyckats. Att han inte har lyckats kan bero på att han inte ser tidningen som något reellt hot mot sin maktposition. Det kan också vara så att Putin ser Novaja Gazeta som sitt tryck- och yttrandefrihetsalibi, något att visa upp när omvärlden ställer krav på demokrati och fri press i landet. Just papperstidningen Novaja Gazeta kanske inte ensam ligger bakom att hundratusentals ryssar tågade ut och protesterade mot det skandalartade parlamentsvalet i december. Men tidningens idoga twittrande och aktiva Facebookande om valfusket, bidrog helt klart till de stora protesterna på gatorna. Internets betydelse för demokratins utveckling har vi sett under den arabiska våren 2010-2011. Det ryska presidentvalet äger rum den 4 mars 2012. Är det dags för en rysk vår den här gången?

Falsk entré till tidningen. Foto: Lars Lönnberg.

En av 20 datorer som en gång skänktes av Michail Gorbatjov. Foto: Lars Lönnberg.

Priser och utmärkelser från hela världen. Foto: Lars Lönnberg.

Redaktionsmöte. Foto: Lars Lönnberg.

Övriga medarbetare sitter i en annan del av rummet och lyssnar, samt kommenterar ibland. Foto: Lars Lönnberg.

Chefredaktören Dmitri Muratov och tidningens taleskvinna Nadezhda Prusenkova efter redaktionsmötet. Foto: Lars Lönnberg

Webbredaktionen. Foto: Lars Lönnberg

Anna Politkovskajas arbetsplats. Foto: Lars Lönnberg.

Anna Politkovskajas skrivbord, med specialutgåvorna om hennes död. Foto: Lars Lönnberg.