Sedan 2005 har ägarbilden inom svensk dagspress förändrats markant. De så kallade solitärerna blir allt färre och det har på senare tid snarare varit så att köparna är fler än de företag som blir utbjudna på marknaden. Det har sannolikt lett till för höga priser. Konkurrensen har drivit på.
Om man tittar på affärerna som gjorts tycker jag att man kan dela in dem i tre kategorier:
• Övergripande förändringar av branschstrukturen. Till den gruppen skulle jag vilja föra i princip alla Stampens förvärv och därmed följande förändringar av koncernstrukturen. Några exempel: Centertidningsförvärvet, VLT och NA
• Strategi för utnyttjande av specialkompetenser, stordriftsfördelar kombinerat med starka lokala ambitioner. Ett företag som hör hemma i den kategorin är Norrköpings Tidningarnas Media (NTM). Med sina köp av Gotlandstidningarna, tidningarna i Luleå, Corren och UNT.
• Stegvis uppbyggnad med en geografisk strategi och lokala monopol. Exemplet på en sådan koncern är Gota-Media, som köpte Bonniers Skånemedia och kompletterat sina första tidningar i Kalmar och Karlskrona med tvåorna på respektive ort. Hit kan vi också räkna Mittmedia med deras förvärv och expansion i Dalarna och före dess i Östersund och Hälsingland.
Ett intressant konstaterande är för övrigt att tillsammans utgjorde NTM och Gota en av de bjudande kandidaterna till att förvärva Centertidningarna. De var faktiskt med i slutskedet, men Stampen bjöd mer.
Är förvärv och sammanslagningar ett handlingsalternativ lämpat för dagstidningar? Det finns en viss teoribildning kring lämpliga strategier för företag i krympande eller stagnerande branscher. Och trots allt måste vi väl acceptera att den tryckta lokala dagstidningen arbetar generellt sett på en krympande marknad vad gäller upplagor och på en stagnerande marknad avseende annonsintäkterna. Följande strategier brukar anses passa på branscher av den här typen.
• Vara den ledande aktören och bygga ut den positionen
• Hitta nischer som minskar mindre eller ger en monopolliknande situation
• Skörda med den nuvarande positionen som bas, medan det går
• Sälja av och därmed lämna branschen
Den första och den fjärde passar varandra väl då de skapar köpare respektive säljare. Förvärv kan bli möjligt. Till detta kommer några ytterligare tänkbara motiv för förvärv:
• Bygga monopol och därmed skaffa sig marknadskraft
• Finna synergier som befrämjar effektiviteten
• Bygga imperier eller monument över företagsledningarna
Blev ett företagsköp framgångsrikt eller betalade man för mycket? Det senare är mycket vanligt. Enligt amerikanska studier se t.ex. Eccles, R.G., Lanes, K.L. & Wilson, T.C Are you paying too much for that acquisition?, Harvard Business Review . (Jul/Aug 1999)., så blir prislappen i majoriteten av fallen vid förvärv för hög, i synnerhet om budgivningen sker mellan många parter. Synergierna räcker inte till.
Hur ser det ut i några av våra svenska fall? I nästa inlägg, som publiceras imorgon, kommer jag att göra några jämförelser mellan Stampen, Mittmedia och NTM.
