Går det att uppnå en sund balans mellan identifiering och anonymitet i hanteringen av läsarkommentarer på nätet? Ja, med hjälp av teknik som redan finns etablerad skulle det vara en rätt smal sak, skriver Staffan Hagnell, forsknings- och utvecklingschef på stiftelsen .SE

Sedan en tid tillbaka, och framför allt efter sommarens terrordåd i Norge, pågår en debatt om tidningarnas läsarkommentarer på nätet och den hatiskhet som ofta florerar i dem. För att få bukt med problemet väljer allt fler tidningar nu att ta bort möjligheten att vara anonym eller så tar man bort kommentarerna helt och hållet.

Samtidigt som det är tydligt att anonymiteten gör att vissa beter sig illa, så finns det faktiskt en poäng med chansen att uttrycka sig utan att behöva skriva under med sitt namn. Människor kan ha viktiga inlägg att bidra med och ändå ha goda grunder att vilja förbli anonyma. Man kanske vill uttrycka åsikter som är känsliga att ha inom familjen eller på arbetsplatsen, eller så vill man berätta om missförhållanden av olika slag.

Det finns teknik tillgänglig som gör att man inte nödvändigtvis måste kasta ut barnet med badvattnet när det gäller anonymiteten. Detta kan ske genom att man etablerar ett system för så kallad pseudonymitet, där användare kan utnyttja en pseudonym som bara någon enstaka aktör känner till vem som ligger bakom, ungefär som pseudonymförfattare vars verkliga identitet endast förlaget vet. 

Det här kan uppnås om en gemensam identitetsfederation för tidningsbranschen skapas. I en sådan federation sammansluter sig flera organisationer och kommer överens om att lita på varandras elektroniska identiteter. En identitetsfederation har två stora fördelar. Dels underlättar den för användaren som slipper registrera sig på varje enskild sajt. Men i det sammanhang vi pratar om här är det desto viktigare att den personliga integriteten skyddas eftersom användaren inte behöver lämna ut mer information om sig själv än nödvändigt i varje enskilt fall.

Den som har utfärdat identiteten sitter visserligen på fullständig information om användaren. Men för de andra i federationen räcker det att utfärdaren går i god för att identiteten är riktig. I normalfallet kommer aldrig namn, personnummer eller andra detaljer att avslöjas för någon annan. Federationen sätter upp gemensamma regler som stadgar under vilka förutsättningar användare kan stängas av, kontaktas eller i extrema fall lämnas ut till myndigheter.

Vad jag beskriver är en relativt enkel väg till en lämplig balans mellan identifiering och anonymitet. I den pågående debatten inom medierna har man dock helt missat denna möjlighet att tillämpa befintlig teknik. Mediebranschen, som under Internets framväxt alltid har legat i framkant, borde kunna samla sig och ta tillvara på dessa nya lösningar för att rädda den öppna nätdebatten. 

Fotnot: Den 28 september håller .SE en kostnadsfri workshop där man får chansen att lära sig mer om hur det går till att etablera identitetsfederationer. Mer information finns på http://www.iis.se/evenemang/erfarenhetsutbyte-kring-identitetsfederationer-och-elektroniska-identiteter-28-sep