Att konstitutionsutskottet nu kritiserar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths klåfingrighet efter min anmälan är mycket bra. Nu måste förslaget göras om, skriver vänsterpartisten Wiwi-Anne Johansson.

Kulturministern måste tänka om och göra om efter konstitutionsutskottets kritik av regeringens tilltag att kräva förhandsgranskning av innovativa idéer från public service- företagen.  Att runda riksdagen genom att smyga in förhandsgranskningen ”bakvägen” kritiseras av KU och därför finns det anledning för kulturministern att helt enkelt backa och låta riksdagen ta ställning till om ett sådant ingrepp i public service oberoende ställning är rimligt.

Sveriges Radio, Sverige Television och Utbildningsradion har genom åren fått utstå många attacker från nyliberalt håll och från konkurrenter.  Otaliga gånger har moderater krävt att SVT, SR och UR ska säljas ut och kommersialiseras, alternativt bli en smal kanal som gör program som ingen annan vill göra eftersom publiken inte skulle bli tillräckligt stor och intressant för reklamköparna. Men svensk public service har vunnit folkets respekt och gillande genom en gyllene medelväg mellan underhållning och information. Nio av tio betalar också sin licensavgift, vilket måste vara ett gott mått på svenska folkets positiva syn på public service.  Vid de årliga mätningarna av förtroende, utförda av SOM- institutet vid Göteborgs Universitet, visar det sig också att svenska folket har högst förtroende för Sveriges Radio av alla medieföretag.

Att de kommersiella företagen på mediemarknaden lobbar på regeringen för att förbättra sina egna villkor på bekostnad av en för publiken uppskattad public service är inte mycket att säga om. Det finns däremot en hel del att säga om en regering som går deras ärenden. En regering som står bakom en fri och obunden public service skulle naturligtvis inte skyndsamt och undan riksdagens insyn kräva att konkurrenterna ska få vara med och tycka till om på vilka så kallade plattformar nya programidéer ska sjösättas.

Att konstitutionsutskottet nu kritiserar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths klåfingrighet efter min anmälan är därför mycket bra. Att förhandsgranska, så som regeringen beslutat på eget bevåg, är ett helt nytt sätt att försöka påverka och styra över public service. Och nyligen kom uppgifter om fler idéer i samma kontrollerande riktning. Kontroller som, om uppgifterna stämmer, i praktiken innebär att politiker lägger sig i hur företagen lägger sina tablåer, det vill säga vilka program som ska visas och när.

Tyvärr har vi idag inte en regering som står upp för mångfalden på mediemarknaden. Kulturrådet har sänkt anslagen till tidskrifter med inriktning på samhällsdebatt, social rättvisa och solidaritet. Presstödet är kontinuerligt föremål för attacker från EU och från tidningar som inte får del av stödet. SR, SVT och UR har väl aldrig tidigare varit föremål för sådan klåfingrighet som från den nuvarande borgerliga regeringen. Det är sammantaget mycket oroväckande för mångfald och publicistiskt oberoende.

Sverige har aldrig haft en statsstyrd television och jag hoppas att vi aldrig kommer dit. Public service ska garanteras sitt oberoende och vi politiker bör hålla tassarna långt borta från programverksamheten. Men det vi ser nu är en regering som i snabb takt vill skapa en statskontrollerad public service.