”Kräv sekretessprövning i fallet med polischefen”

I nästa vecka inleds en av de mest uppmärksammade rättegångarna på länge mot den förre polischefen Göran Lindberg.

Mycket mer än vilka åtalspunkter det handlar om får vi dock inte veta. Förutom stämningsansökan på 26 sidor påstår sig åklagaren Håkan Roswall ha ”sekretessbelagt” den flera tusen sidor långa förundersökningen.

- Den här förundersökningen är på mellan 2000 och 3000 sidor och jag har rättegången att förbereda. Jag skulle inte hinna sekretesspröva allt, säger Håkan Roswall till DN.

Jaha. Så man skulle alltså kunna sätta insynsrätten ur spel genom att hänvisa till att det är mycket att göra?

Så får det naturligtvis inte gå till. Man ”sekretessbelägger” inte en hel förundersökning som sådan – däremot kan sekretess föreligga för vissa uppgifter i den. I just det här fallet kan kanske det t o m antas att det råder sekretess för en hel del uppgifter eftersom det handlar om sexualbrott.

Likafullt ska en skadeprövning göras – och skaderekvisitet är rakt, det vill säga en presumtion gäller för offentlighet i såväl bestämmelsen om förundersökningssekretess som de bestämmelser som sedan reglerar skyddet av enskilds personliga förhållanden.

Om det begärs ut väldigt mycket material så är tidsåtgång och kostnad sådant som kan beaktas när man prövar frågan om utlämnande kan ske efter avidentifiering, men då ska det också vara väldigt, väldigt mycket – 22 hyllmeter ansågs till exempel i ett fall vara för lite för att vägra utlämnande.

Det är ett tilltagande oskick i myndighets-Sverige att påstå att sekretess gäller för hela dokument - bara för att man inte vill/har tid/orkar göra en reell sekretessprövning.

Det kostar tid och pengar, jag vet det, men det är också prislappen för att handlingsoffentligheten – i detta fall också som en av garanterna för rättssäkerheten – inte ska bli en chimär.

Begär att få ut förundersökningen – och kräv en sekretessprövning!