Diskussion
TU:s jurist Per Hultengård tycker att det är något bakvänt med en statlig myndighet som tar betalt av medieföretag för att leverera och paketera grundläggande samhällsinformation.
Vilken kommersiell aktör kan tänkas uttrycka sådana djupsinnigheter om vår bransch i sin senaste årsredovisning? Gissa företaget!
Förmodligen gissade du fel. Det är ingen mindre än statens vädermyndighet, SMHI, som under rubriken ”Affärsverksamhet” berättar om en fortsatt stabil försäljningsutveckling som för 2008 innebar att omsättningen uppgick till 207,9 Mkr – en ökning med knappt 2 procent jämfört med 2007. Förädlingsvärdet ökade likaså – helt i enlighet med direktiven i det statliga regleringsbrevet – med 1 % till 643.000 kronor per årsanställd.
Så kanske ska man inte vara förvånad. SMHI säljer – och kanske är det statens avsikt – kommersiella produkter och tjänster med stor intensitet. För det var väl ingen som i julas missade specialerbjudandet om ”ett väl tilltaget prognospaket inför jul- och nyårshelgen”? Där fanns godbitar som ”SMHI:s lokala smällkaramell” , med ”en lokal 10-dygnsprognos för er region med ett flertal orter i prognosen”? Eller den särskilda ”julfilmen” med ”Sverigeprognos för julafton, juldagen och annandagen”?
För att nu inte tala om det vanliga utbudet av tjänster som ”SMHI Webb”, ”SMHI Print”, ”SMHI Mobile” och ”SMHI Weatherreal”. Eller varför inte ”Jourhavande meteorolog” för 2.500 kr/månaden?
För detta betalar svenska medieföretag – och många tycker inte bara att de betalar dyrt, utan att det är något bakvänt med en statlig myndighet som tar betalt för att leverera och paketera grundläggande samhällsinformation.
I årsredovisningen finns en intressant upplysning om att ”En ökad konkurrens har märkts under året, speciellt från Norge.” Det kan möjligen hänga samman med att man i Norge sedan september 2007 upphört med att ta betalt för väderprognoserna.
- Vi har sett dåliga exempel på vad som kan hända om viktig information blir oanvänd p g a höga priser. Jag ser det därför som mitt ansvar att ställa det som skattebetalarna redan har betalat för till skattebetalarnas disposition, förklarade då Anton Eliassen, direktör för Meteorologisk Institutt i Norge, på den med NRK gemensamma vädersajten yr.no.
Det betyder inte att allt är gratis. Man tar betalt för hanteringskostnader för den som vill ha ”tillrättalagda data”, men själva grundinställningen till samhällsuppdraget är av allt att döma en annan än i Sverige. Och redan innan ”null-prispolitkken” trädde i kraft var man i Norge billigast i Europa på meteorologiska data.
SMHI är en myndighet under miljödepartementet. Verksamheten bedrivs i enlighet med regeringens förordning och årliga regleringsbrev. Där framgår bl a att SMHI får ta ut ersättning för utförda uppdrag och att storleken på ersättningen är något SMHI själva får bestämma om.
Så SMHI gör m a o bara vad man av uppdragsgivaren staten är tillsagda att göra. Men är det en bra ordning? Man kan åtminstone få ställa frågan. För det måste ändå finnas ett samhällsintresse som anledning till att staten bedriver meteorologiverksamhet - och om så är fallet så måste SMHI också anses ha ett samhällsuppdrag. Är det då helt givet att statens vädermyndighet ska kränga väderinformation som vore man ett företag vilket som helst?
