Mikael Marklund

– om det mesta från teknik till estetik

16 mars, 2012 - 15:14

Lite Springsteen som fredagsnöje?

Vet du inte hur du ska fördriva de sista timmarna innan helgen brakar loss? Varför inte lyssna på Bruce Springsteens tal på SXSW.

Han är kungen av mellansnack. I alla fall enligt mig. Och här dammar han på i 50 minuter utan störande inslag av elgitarrer eller trummor (nej, det där menar jag inte egentligen):

 

Skriv in flera mejladresser, antingen på separata rader eller med kommatecken emellan.
(Ditt namn) har skickat dig ett meddelande från Medievärlden
(Ditt namn) vill tipsa dig om följande hos Medievärlden.
Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Kommentarerna är en av sajtens mest värdefulla beståndsdelar. De tillför ny information, ifrågasätter den som finns och kommer med nya infallsvinklar och uppslag. Kommentarerna utvecklar oss, vår bevakning och våra läsare. Tänk bara på att:

Publicerade kommentarer blir tillgängliga för andra användare och kan även användas på andra platser än medievarlden.se.

Medievärlden tillämpar förhandsmoderering, vilket innebär att Medievärldens ansvarige utgivare också är ansvarig utgivare för alla kommentarer som publiceras på sajten.

Vi publicerar inte kommentarer som bryter mot lag eller tidningens förhållningsregler.

Vi publicerar inte kommentarer som exempelvis innehåller nedsättande omdömen om kön, ras, religion eller sexuell läggning och kommentarer som innebär spridning av innehåll som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller om det är uppenbart att användaren gjort intrång i upphovsrätten.

Vi publicerar inte kommentarer som innebär förtal, spridning av felaktiga rykten och propaganda samt kommentarer som innehåller personangrepp eller reklam.

Medievärlden publicerar inte heller kommentarer som vi inte vill visa upp i anslutning till våra artiklar, om de exempelvis bedöms vara irrelevanta eller ha en negativ inverkan på samtalsklimatet.

Medievärlden på nätet följer de etiska reglerna för press, TV och radio.

Besökare uppmanas anmäla kommenterar som bryter mot lag och uppförandekod via anmälningsfunktionen eller att direkt kontakta chefredaktör: Axel Andén på 070-3733360

Fler inlägg

11 september, 2014 - 14:56

Valvakorna visar vägen – live-tv det som gäller på flera mediehus

Tidningsföretagen övergår allt mer till att bli medieföretag där en flera timmar lång direktsändning på valnatten är något som bara ska ingå i erbjudandet till läsarna.

Det är precis som ST:s chefredaktör Anders Ingvarsson formulerade det i går. Det här är lokal tv-historia på riktigt. Och det finns betydligt fler exempel på medieföretag som nu på allvar tar steget ut i den rörliga världen än de som Medievärlden tog upp i går.

På Borås Tidning håller man just nu på med att snickra ihop en provisorisk studio för att där följa den lokala valutgången. Tidningen har investerat i en hel del teknisk utrustning för att klara av den flera timmar långa sändningen. Efter årsskiftet ska BT bygga en permanent studio och fortsätta på den inslagna vägen.

– Det finns ett sug efter tv. Även internt, säger BT:s chefredaktör Stefan Eklund.

Att så mycket energi läggs ner på den rörliga valbevakningen betyder inte att rapporteringen i papperstidningen kommer att bli lidande menar han. Men kanalerna kommer att skilja sig åt allt mer.

Hur många som kommer att följa sändningen är svårt att gissa tycker han. Men den har alla förutsättningar att locka en större publik. 

– Vi värmer upp med en direktsänd debatt i dag mellan Jimmie Åkesson och integrationsminister Erik Ullenhag.

Norrbottens-Kurirens Johanna Hövenmark och NSD:s Bo Torbjörn Ek har tränat ordentligt inför söndagens valvaka.

I Luleå pågår också förberedelserna inför valnatten. I lobbyn på ett hotell ska 24Norrbotten, Norrbottens-Kuriren, NSD och Piteå-Tidningen samsända vakan. 

Sändningen ska ledas av Norrbottens-Kurirens Johanna Hövenmark och NSD:s Bo Torbjörn Ek som under senaste året har drillats hårt i programledarrollen, bland annat av programledarcoachen Patrik Hambraeus.

Anna-Sofia Wirén, redaktionschef på Norrbottens-Kuriren, förväntar sig höga tittarsiffror. Speciellt då det inte längre finns några egentliga konkurrenter lokalt då TV4 lagt ner sin verksamhet och SVT omprioriterat.

Den högsta siffran man nått hittills är 35 100 tittare i samband med en basketfinal i våras.

– Men det är inte omöjligt att vi får fler nu.

Förberedelserna har pågått under flera månader. Bland annat har det gjorts reportage från samhället som har den största andelen soffliggare. Den typen av inslag ska varvas med bland annat rapporter från reportrar på stan och kommentarer från tidningarnas ledarskribenter som finns på plats i studion.

24Norrbotten har funnits sedan 2008 men har bara haft direktsändningar under några år. Och aldrig på den här nivån. Kanalens övriga inslag har i regel sponsorer. Men inte valvakan.

– Så på det sättet är det en ren kostnad för oss. Men det stärker varumärket otroligt mycket.

På Helsingborgs Dagblad är valnatten minutiöst planerad. Tv-studion ska vara navet i valbevakningen. Sändningarna börjar klockan 19.00 men en timme tidigare har sajten fått sin speciella valetta med livechattar och egen resultatgrafik. Vem som ska göra vad och var det ska publiceras är i princip spikat ända fram till tisdagstidningen. 

För att få upp valtempen har tidningen livesänt intervjuer med de lokala partitopparna och i kväll blir det en livesänd debatt där partierna får byta företrädare inom varje ämnesområde vilket fick till följd att andelen kvinnor ökar markant.

KK testar valvakestudion. Fotograferna Stina Järperud och Tomas Nilsson pratar körschema med Carina Bergius, producent, och Andreas Lindhe, programledare. Foto: Katrineholms-Kuriren

Ännu ett exempel på att det är live som gäller för valbevakningen är Katrineholms-Kuriren. Deras sändning börjar klockan 21.00 och ska hålla på till efter midnatt.

KK har under valrörelsen haft såväl webb-tv-utfrågningar samt debatter med lokala politiker. 

Troligen blir listan kortare på de dagstidningsföretag som inte gör den här typen av satsningar nu på söndag än listan på de som gör det.

En risk är det kan infinna sig en viss baksmälla i nästa vecka när insatsen utvärderas. Möjligen tycker några att tittarsiffrorna inte motsvarat arbetsinsatsen. Då är det läge att påpeka att det kanske inte bara skrivs lokal tv-historia till helgen. Det kan vara större än så. När så många gör så mycket för att etablera sig som producenter även när det gäller rörligt måste tittarvanorna förflyttas. Även om det inte sker över en valnatt.

9 maj, 2014 - 14:02

Det finns klubbar och det finns klubbar…

Konstföreningar kan var och varannan tidning skryta med. Men så vitt känt finns det bara en tidning med en traktorklubb…

Sydsvenskans fotograf Hussein El-alawi har i dag utnämnts till ”hängaruntare” i den exklusiva klubben ”Sydsvenskan Traktor”. Som markör för sin nya status fick han en t-shirt med klubbens emblem av vice president, Anders Olofsson. Bakom kameran för att föreviga det högtidliga tillfället var Lars Brundin.

Anledningen till utnämningen är den förstabild som prydde ettan för en tid sedan. Men från i det närmaste trovärdiga källor har det muttrats att om det inte ”var en massa onödigt folk som skymde” hade Hussein El-alawi utnämnts till åtminstone ”plöjboy”. Vilket enligt samma källa är något väldigt fint.

Klubben har anor från förra seklet, närmare bestämt 1998. I dag består den av en handfull medarbetare på Sydsvenskan som också är traktorägare. Med ett undantag, sekreteraren som dock äger en traktormodell.

För de som till äventyrs inte känner igen en svensk klassiker så är traktorn på tröjan en Bolinder Munktell 35 som har en trecylindrig dieselmotor och kan tillsammans med Massey Fergusons modell 20 (allmänt kallat ”Grålle”) sägas vara de traktorer som gjort flest antal arbetshästar arbetslösa.

7 april, 2014 - 13:55

Så rätt som det kan bli när det blivit fel

När ska jag lära mig läxan: Är en historia för bra för att vara sann är den fejk. Lega Nords medlemmar sköt inte sönder sin gummibåt med nödraketer.

Historien om när de italienska nyfascisterna skulle ta sig från Italien till Tunisien i en gummiflotte fick mig att genast tipsa några kompisar om dagens roligaste läsning. Deras minst sagt klantiga försök att visa hur lätt det är att ta sig mellan Afrika och Europa har fått många att skratta i dag.

När båtmotorn började brinna skulle de avfyra en nödraket men lyckades bara skjuta hål på båten som sjönk. Lega Nords medlemmar räddades av den maltesiska flottan men blev enligt uppgift häcklade i både italiensk press och i organisationens egna organ.

En bra story. Som har allt utom ett enda korn av sanning.

Det var en italiensk satirsajt som kablade ut historien den 20 mars. Sedan tog den seriösa tidningen Malta Independent upp den och det var då storyn fick fart. Bland annat publicerade Metro, Aftonbladet och Expressen den.

Sedan var det bara för dem att pudla och/eller avpublicera när sanningen ganska snabbt blev känd. (Metros Viralgranskaren granskade den egna tidningens publicering och gjorde en föredömlig rättelse.

Nu kommer vi säkert att bli vaksamma. Ett tag. Och både kolla och dubbelkolla alla bra historier. Men sedan kommer garden sakta men säkert att sjunka igen tills vi blir blåsta på nytt.

För det kommer vi att bli. Men sannolikt inte om en story som går ut på att några italienska brunskjortor får dessa ofrivilligt tvättade i Medelhavet.

Det går inte att bli arg på satirsajten som skapade storyn. Syftet var att roa, inte blåsa medierna. Men det finns det vissa som har.

I förra veckan blev den danska nyhetsbyrån Ritzau lurade av ett falskt pressmeddelande. Den påhittade avsändaren uppgav sig för att vara en kommitté som jobbade med att undersöka kvaliteten på de danska studierna. Men det var i själva verket ett antal studenter som låg bakom. De ville påverka och få fart på diskussionen om utbildningspolitiken. Men Martin Darling, redaktionschef på nyhetsbyrån menar att det inte fungerade:

Innehållet i deras pressmeddelande har inte diskuterats eller tagits upp av någon. Så om det var målet så missade man det, säger han till Journalisten.dk.

Men en läxa är i alla fall att när någon lyckats (för en stund) att lura en tidning att publicera en fejkad story är det bara en sak som gäller: Att berätta det öppet och ärligt för läsarna. Gick historien i print är det dementi som gäller. På nätet väljer många att avpublicera. Men det räcker inte. Kanske är det bästa att låta den fejkade historien vara kvar på sajten men göra det tydligt för besökarna att den inte är korrekt. Som Metro gör här:

13 mars, 2014 - 16:07

Hur ska trafiksiffror jämföras?

Vilka trafiksiffror är relevanta? Och vilka värden? Det är två frågor som det finns flera svar på.

Tisdagen den 11 september introducerade Norrbottens-Kuriren och NSD sina betalmodeller. Sedan har antalet besökare minskat. Hur mycket beror på vilka värden som sätts mot varandra. I min artikel i går ställdes antalet besökare veckan 6, veckan innan betalmodellen lanserades, mot samma siffra för vecka 10.

Både Kurirens och NSD:s siffror fram till och med vecka 6 ligger i linje med utvecklingen från årsskiftet. NSD hade tre veckor med över 170 000 unika besökare under perioden. Kurirens besökskurva pekade också stadigt uppåt. Resultatet för vecka 6 toppas dock bara av siffrorna för vecka 21 2013 där en styckmordsrättegång (läs mer här) drev mycket trafik men båda sajterna har ett antal gånger under fjolåret varit uppe på dessa nivåer. Här kan ni följa NSD och Kurirens trafikutveckling sedan 2013. 

Efter vecka 6 krävs det inlogg för att ta del av stora delar av innehållet på sajterna och trafiksiffrorna sjunker. Vilket inte förvånar någon. Både Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom och NSD:s chefredaktör Kalle Sandhammar uppgav för Medievärlden efter första veckan så var tappet inte var större än beräknat.

Jämför man med VK.se (som har en liknande betalmodell) och ST.nu (där allt ännu så länge är gratis) är norrbottenstidningarnas tapp större. Men alla minskar i trafik från vecka 6 till vecka 10. Det trots att OS borde locka besökare. Vilket är något att fundera över.

Ett annat sätt att jämföra är att titta på period mot med period. Så här ser trafiken för Kuriren och NSD ut om man jämför de 10 första veckorna 2013 med 2014:

Ställs de fyra sista veckorna i år mot motsvarande period 2013 är trafiktappet 30 procent för Kuriren. Ställs vecka 10 i år mot vecka 10 2013 är tappet 40 procent. För NSD är tappet 33 procent de fyra sista veckorna men 38 procent sista veckan.

Den intressanta frågan är när kurvorna för NSD och Kuriren vänder. För det kommer kommer de att göra. Samt på vilken nivå de stabiliserar sig och vilken betydelelse det får för annonsaffären.

Sedan går det också fundera över hur stor betydelse siffror för unika besökare har egentligen. I takt med att allt fler sajter går över till olika betalmodeller ökar behovet av ett gemensamt kvalitetsmått för att tillföra en mer värdefull dimension. 

Utvecklingen för mobilsajterna följer för övrigt samma mönster. Siffran för antalet unika besökare kan ställas mot att det i Norrbotten bor 250 000 personer enligt SCB.

24 februari, 2014 - 15:05

SVT:s dubbla haveri

SD:s partiledare Jimmie Åkesson fick fabulera fritt i SVT i går kväll. Något som bland annat Dagens ETC kan leda i bevis. Frågan är varför kanalledningen inte reagerade på hans uttalanden.

Den 19 januari var det premiär för SVT:s nya satsning ”Nyfiken på”. Där lättar landets partiledare på sina hjärtan ivrigt påhejade av terapeuten och läkaren Poul Perris. Först ut var vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt.

Han berättade om sin uppväxt. Hur han hade sett Göteborgs överklass spotta och sparka på arbetarna när de i tunna ytterkläder gick till hårda men underbetalda jobb på fabriker där giftmolnen låg tunga och glödande järn flöt fritt på golvet.

Nej. Så var det inte. Det var ett ganska harmlöst program utan några större överraskningar. Men hur hade SVT hanterat situationen om Vänsterpartiets ledare påstått sig ha upplevt en sådan barndom?

I går fick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson berätta för tv-tittarna att hotfulla invandrargäng som han mötte under uppväxten präglat hans syn på invandringen. Han berättar om ett polariserat samhälle med många invandrare. Men den bilden delar inte alla.

Dagens ETC har pratat med Jimmie Åkessons lärare. Hon hävdar att det knappast fanns någon invandrare överhuvudtaget i området. Enligt SCB:s statistik var nettoinvandringen i Sölvesborg under början av 1980-talet ett 10-tal personer per år. Vid mitten av decenniet ökade siffran till ett 100-tal per år då det anlände ett antal flyktingar från Ceausescus Rumänien.

Jimmie Åkesson hävdade också i gårdagens program att han inte visste något om SD:s nazistiska rötter eller kände till partiets kopplingar till den tidens rasistiska element.

Hampus Brynolf, i dag strategichef på Intellecta Corporate och den som utvecklat åsiktskartan twittercensus, menar att det är en ren lögn. Han gick på gymnasiet samtidigt med den blivande SD-ledaren:

Estetiken och retoriken i mitten av 90-talet var rätt tydlig. Att han var rasist och hade rasistiska åsikter var helt uppenbart för mig och dem jag umgicks med, säger han till Dagens ETC.

Den frågestund med två statsvetare som avslutade programmet kan knappast säga balansera Jimmie Åkessons påståenden. Där hade det funnits alla chanser att titta närmare på dessa. 

Det är inte första gången politiker ljuger i tv. Knappast sista heller. Men gårdagens sändning var inspelad i förväg så ledningen har haft alla chanser att titta på det i förväg. Och källkritiskt granska hans påståenden samt på något sätt bemöta dem.

Dessutom visar det på ett tydligt behov av att terapeuter kompletteras med journalister när det skall göras tv om kontroversiella frågor eller med kontroversiella personer. Samt väcker frågan vad  SVT hade gjort om Jonas Sjöstedts hävdat att hans pappa blivit bildligt och bokstavligen utsugen av en obönhörlig arbetsgivare.

Läs också: Lisa Bjurwald "Rösten som SVT glömde"
 
6 februari, 2014 - 11:24

Fira ; i dag

Det är inte alla skiljetecken som har en egen dag. Men det har semikolonet. Och den dagen är i dag.

Den italienska formgivaren och typografen Aldo Manuzio tog fram semikolonet 1494. Han dog den 6 februari 1515. Och därför firas det av många ansedda som lite småsnobbiga skiljetecknet just i dag. Det skriver Språktidningen.

Men ; är också populärt. När Språktidningen i höstas hade en omröstning bland sina läsare vann semikolonet klart med 23 procent av rösterna. Två kom tankstrecket med 19 procent.

3 februari, 2014 - 16:01

Mittmedia blev först – vem kommer sedan?

Det kom inte som en blixt från en klar himmel. Mittmedias besked om att koncernens tidningar kommer att tryckas dagtid har varit på gång länge. Vilket blir nästa mediehus som går ut med den här typen av planer?

Det är inte osannolikt att den 3 februari 2014 kommer att markeras som en milstolpe i den svenska dagspressens historia. Det var då som det första medieföretaget signalerade att de släpper något som ansetts vara en nyckelfunktion för tidningen, nyhetsförmedlingen.

Men det finns en klar logik bakom Mittmedias beslut att övergå till att trycka dagtid. Den tryckta tidningen ska anpassas till de målgrupper som mest vill ha den. Tiden när den tryckta tidningen anpassades till hur tongivande redaktörer ville ha den är förbi.

Målet är att ta betalt för journalistiken. Inte hur den distribueras. Det är därför koncernens betalmodell får premiär på Allehanda Media den här månaden. Innan sommaren ska alla Mittmedias dagstidnings sajter gå över till att ta betalt för sitt digitala innehåll.

De anställda på företagen inom Mittmedia har hört talas om tidigarelagd tryckstart i ett par år. Medievärldens läsare har också kunnat följa utvecklingen då koncernledningen varit förhållandevis öppna om hur de ser på framtiden. Läs mer här:

Men det går inte komma från att det är våghalsigt projekt som inleds. 

Det är en sak att i en undersökning säga att det går bra om tidningen inte innehåller de senaste nyheterna utan mer förhandsreportage och efterhandsrapportering. Men nöjer sig läsarna med det i längden? De som i Mittmedias undersökningar uppgett att det viktiga är att det ligger något i brevlådan varje morgon, inte att det som finns där är så uppdaterad som det bara går, har de verkligen känt efter?

Hur kommer annonsörerna reagera när de ser att printprodukten anpassas allt mer efter vad åldersgrupperna 55 + vill ha? Räckviddssiffrorna har i ett antal år pekat på att yngre målgrupper i en ökande utsträckning nås via andra kanaler. Men nu blir det påtagligt även i själva papperstidningen. Sannolikt kommer det inte att leda till fler annonsörer i print. Men hur många färre blir det? Och hur påverkar bortfallet sista raden i bokslutet? 

Det är några frågor som det inte finns några svar på ännu. Men de kommer när Mittmedia gjort verklighet av planerna. Och övriga mediehus följer utan tvekan utvecklingen på tidningsmarknaden mellan Dalälven i söder och Saluån i norr, ytan motsvarar en dryg fjärdedel av landet, med spänd förväntan.

Vissa skakar på huvudet och menar att Mittmedia drar undan fötterna för sig själva. Andra att de är modiga och klarsynta och gör det som måste göras i god tid.

Men frågan är också om alla har råd att vänta på ett definitivt svar från Mittmedia hur detta fullskaleexperiment har gått innan de själva gör något liknande.

Den undersökning som Medievärlden Premium kunde presentera i rapporten Vägval Print pekade entydigt på att det i många mediehus finns tankar på att både gå ner i frekvens och minska på distributionsområdet de närmaste åren.

Läs också Stefan Meleskos analys Tryckeriernas framtid på Medievärlden Premium.

 

17 januari, 2014 - 10:59

Dags att fixa finfika igen!

Är du redaktionell chef och inte beställt tårta till i dag så släng dig på telefonen. Det är den 17 januari – Redigerarnas dag i dag.

Nu måste man säga att det blivit en tradition. 2012 firades Redigerarnas dag för första gången efter ett initiativ från Norrköpings Tidningar. Flera redaktioner tyckte att det fanns anledning att lyfta fram, dessa för läsarna så osynliga, medarbetare.

Behovet att hylla dessa slitvargar har spridits till både Norge och Finland. Till exempel berättade Hufvudstadsbladet i dag för sina läsare att tidningen inte blir till av sig självt bara för att ett antal reportrar skrivit texter och fotografer tagit bilder. 

9 januari, 2014 - 13:12

Varför är det roligt att lura medier?

Det är ingen nyhet att det går att lura journalister. Och som verkligheten ser ut är det ingen sport heller. Men efter den senaste tidens fejkade pressmeddelanden kanske det blir svårare.

Signaturen ”A.Stjaernblom” har på Flashback sagt sig vara avsändaren till det falska mejlet från Umeås kommunalråd Lennart Holmlund där han kallar en SVT-reporter för ”ungjävel”. Signaturen har där också sagt sig ligga bakom de falska pressmeddelandena från Sveriges Radios Musikhjälpen. Men den tråden, som Metros Jack Werner försökt nysta upp här, går inte längre att nå. 

Men i en annan tråd på forumet är samma signatur glad för det engagemang som lagts ner på att driva med journalister.

Flera andra redaktioner har också fått falska pressmeddelanden som sannolikt har inspirerats av personer som i alla fall läst tråden på Flashback, bland annat för att alla fejkade mejl har skickats från samma tjeckiska källa.

Jag har kluvna känslor inför den eller de person(er) som ligger bakom detta.

Klarar av man av att skicka en så bra förfalskning att inte ens den påstådda avsändaren genomskådar det, som i fallet med Lennart Holmlund, är det en bedrift. Det kräver också detaljkunskaper om honom för att kunna formulera sig så bra att varken Holmlund själv eller redaktionen direkt ser att det är ett påhittat mejl.

Västerbottensnytt gjorde allt man kan begära, de kollade med kommunens it-avdelning och med den påstådda avsändaren, och fick inga dementier, innan de gick ut med ”ungjävel”-nyheten.   

De redaktioner som gått på de falska nyheterna om nya droger eller att Musikhjälpen ska sända från nya orter går också att förstå. 

När det kommer ett välformulerat pressmeddelande från en till synes känd källa med en bra nyhet finns det sannolikt i varje webb-reporters ryggmärg att få ut själva nyheten på sajten samtidigt som man ringer presskontakten för fler kommentarer.

När dessa sedan dementerat att de skickat något pressmeddelande svär reportern säkert en ramsa, bokstavligt eller bildligt, och avpublicerar nyheten samtidigt som hen börjar formulera en dementi. Som på till exempel Haparandabladet eller Skövde Nyheter.

”A.Stjaernblom” säger till Västerbottensnytt att hen gjorde det för att bevisa att mejladresser inte är knutna till en person och för att hen ” roas över att se er publicera falska nyheter. Journalister är ett lat släkte som större delen av befolkningen hyser ett förakt emot”,

Kanske är jag jävig, men min åsikt är att det första är en självklarhet och det andra en förbannad lögn. Det handlar inte om lättja och dålig källkoll utan om ambitioner och högt tempo. 

Sedan är det flera redaktioner som med tur eller skicklighet genomskådat bluffarna. 

Norrköpings-Tidningar fick ett pressmeddelande från polisen om en ny drog som kommit dit. Men vid en koll visade det sig att det falskt. 

Och sent i går kväll kom det mejl till tidningarna på Gotland om att Gotlandsbåten infört en ny prislista. Bland annat skulle alla som inte var folkbokförda på ön få en gratis resa dit för att gynna turismen. Avsändare var rederiets marknadschef. Men det var en fejk.

Vilket visade sig när tidningsredaktionerna ringde för att kolla om det verkligen stämde. För tidigare samma dag hade Gotlandsbåten presenterat sin nya prislista utan att nämna den nyheten med ett ord. Läs mer här:

Det är aldrig rätt att göra fel. Men det händer. Reparerar man misstagen så långt det går och försöker undvika att göra om dem behöver skadan inte bli så stor. 

Och förhoppningsvis kommer fler webbredaktioner nu att ge sig tid att ringa det där samtalet INNAN de lägger ut nyheten. Både för att få en egen kommentar och för att kolla så att det verkligen är avsändaren som har skickat det.

Ett tips: många företag och myndigheter har pressrum på sina sajter. Där brukar de lägga upp de meddelanden som skickas ut. Dessa sajter går givetvis också hacka – men –om samma budskap finns där som i mejlet du nyss fick ökar sannolikheten för att det är korrekt.

2 december, 2013 - 17:56

Medierna granskar inte hoten som de borde

Katastrofhotet är tacksamt att göra rubriker på slår tre personer fast på DN Debatt i dag. Tacksamt – kanske det – men svenska medier har dragit ner på sin klimatbevakning rejält de senaste åren.

2009 var toppåret när det gäller mediernas bevakning av klimatfrågan. Mycket beroende på att då hölls FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn. Sedan har den typen av rapportering minskat stadigt.

Mellan 2011 och 2013 nämndes ord som ”klimatförändring” och ”global uppvärmning” hälften så ofta som under perioden 2007 till 2011. Det visar en undersökning som Dagens ETC gjort.

Medieforskaren Peter Berglez menar att en förklaring kan vara att den ekonomiska krisen inneburit att miljö- och klimatrapportering fått stryka på foten. Vilket är ett stort problem enligt honom:

”Det här är en av vår tids stora ödesfrågor och ur ett demokratiskt perspektiv är det bäst om vi får en klimatbevakning som är kontinuerlig. Det är också viktigt att hållbarhetsperspektivet byggs in i den allmänna rapporteringen, oavsett om det handlar om ekonomi, kultur, vetenskap eller något annat”, säger han till Dagens ETC.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson tror där att anledningen till varför miljöfrågorna inte bevakas lika intensivt längre handlar om såväl den inrikespolitiska agendan som bristande resurser på redaktionerna.  

”Kanske också en allmän känsla av att medierna redan har redovisat riskerna med klimatutvecklingen och ett konstaterande av att publiken, märkligt nog, inte förefaller så intresserad av ämnet.”

Det innebär att skribenterna till artikeln på DN Debatt i dag faktiskt på sätt och vis har rätt. Där slår nämligen journalisten Svenolof Karlsson, filosofie doktor Jacob Nordangård, samt professorn i nationalekonomi Marian Radetzki fast att det de kallar för Domedagsindustrin ”verkar finnas i en zon fri från journalistisk granskning”. Rätt på det sättet att medierna dragit ner rejält på bevakningen av miljö- och klimatfrågorna alltså.

Nu menar de nog en mer ifrågasättande granskning då de skriver att ”klimathotet har blivit så viktigt som födkrok och ideologiskt argument att fakta i målet inte längre räknas.” Och att ”de stora medierna i Sverige har i stort sett köpt spelet då katastrofhot är tacksamma att göra rubriker på."

Frågan är vilka fakta de menar.

För sanningen är att över 97 procent av forskarna inom området skriver under på att växthuseffekten är en realitet och att det är människan som ligger bakom den.

Sanningen är att 32 nationella vetenskapsakademier har antagit deklarationer för att bekräfta kunskapen om klimatförändringarna. Men ingen akademi har skrivit under någon deklaration där de tar avstånd från att klimatförändringarna är en realitet och vad som ligger bakom dem.