För ett halvår sedan, efter att attackerna i Norge lett till en intensiv debatt om näthat, granskade Medievärlden både svenska och utländska mediers inställning till kommentarsfälten. Flera av de svenska tidningarna skärpte sina regler och krävde olika typer av inloggning för att kunna kommentera. Men hur ser det ut i dag?
Överlag tycks inloggning via existerande Facebook-konto vara den bästa lösningen. Det går naturligtvis att skapa ett fejkat Facebook-konto. Vissa läsare låter sig inte heller hindras från att skriva idiotiska eller fördomsfulla kommentarer trots att deras riktiga namn är fullt synliga. Men Facebook verkar ändå fungera som en slags spärr för de värsta sabotörerna. Fejkade konton är bökigt, att sprida hat under eget namn trots allt en risk.
Det har absolut blivit en förbättring, instämmer Anna Hjalmarsson, som förra månaden lämnade tjänsten som Aftonbladets chef för läsarmedverkan. Så här sa hon då till Medievärlden: "Det förekommer mindre trams och elaka påhopp, och nya människor har vågat sig in i diskussionerna på sajten. Samtidigt har vi förlorat de riktigt lyckade diskussionerna, de som handlade om svåra ämnen som mobbning och utanförskap. Så förändringen fick både för- och nackdelar."
Det finns dock ett stort problem med Facebook-inloggningen: det går inte att anmäla kommentarerna. En knapp med "Anmäl" saknas, till skillnad från exempelvis DN.se, där man kan kommentera artiklar med inloggning via Facebook, OpenID eller ett särskilt DN.se-konto. På en text om europeisk främlingsfientlighet i dagens DN är kommentarsfunktionen avstängd redan från början, något som blivit standard i de flesta svenska medier – men det är förstås inte bara i sådana uppenbart kommentarsvänliga artiklar som övertrampen sker. Ungerska patrioter är exempelvis mycket aktiva under svenska artiklar om landet.
Det kan tilläggas att DN.se i snitt har väldigt få kommentarer under sina artiklar, ofta mellan 0 och 5. Påhopp på skribenter ligger ofta kvar oanmälda.
SvD.se kallar sig för "Sveriges kvalitetssajt för nyheter". Tyvärr håller inte kommentarsfälten lika hög klass. Läsarna kan välja mellan en rad olika inloggningssystem: Disqus, Facebook, Google, Yahoo eller Open-Id. Svd.se har väldigt radikala kommentatorer med udden riktad mot invandring och invandrare. En artikel om populism i Europa har över 300 kommentarer (!). I SvD:s kommentarsfält finns lyckligtvis en Anmäl-knapp väl synlig.
Expressen.se – som i dag lanserar sin nya sajt – verkar ha tagit bort kommentarsfunktionen på sina artiklar sedan åtminstone några veckor tillbaka, perioden jag letat efter den. Medievärlden har kontaktat webbredaktionen för att höra när och i vilken form funktionen eventuellt kommer tillbaka.
Uppdatering: Expressen meddelar att det fortfarande går att kommentera vissa utvalda artiklar (liksom bloggar och liverapporter). Kommentarerna förhandsmodereras.
VF.se stängde sin kommentarsfunktion helt efter attackerna i Norge. Tidningens webbredaktör Odd Rådberg säger till Medievärlden att de kommer att införa kommentarer via Disqus under våren. "Vi kommer att välja ut vilka artiklar som ska gå att kommentera. Sedan ökar vi antalet artiklar som ska gå att kommentera när vi ser att vi mäktar med det."
Hallandsposten.se behandlar nu kommentarer på samma sätt som insändare. Den som vill kommentera måste uppge namn, adress och telefonnummer. Om något verkar misstänkt kollar redaktionen upp personen. "Jag tycker att tonläget blev bättre. De som hade en väldigt fientlig ton var ofta anonyma. Det var ett indirekt sätt att höja ribban utan att behöva stå med pekpinnen", säger tidningens chefredaktör Viveka Hedbjörk till Medievärlden.
Övrigt: Intressant att notera när man talar om läsarmedverkan är att Sydsvenskan (som använder Disqus, men bara på ett litet antal utvalda artiklar) även erbjuder läsarna en recensionsmöjlighet av artiklarna i bästa Newsmill-stil. Kan det verkligen vara framtidens läsarmedverkan?














































