Journalisten Anders Mildner har bloggat om den ökade användningen av två ord som tyvärr ligger i tiden: "invandringskritisk" och "islamkritisk". Det första dyker upp nästan dubbelt så många gånger i Mediearkivet under 2011 som året innan (25 jämfört med 13), det andra har ökat från 15 till 21.
Det problematiska är inte orden i sig – som jag konstaterar i medieanalysdelen i Europas skam kan exempelvis en seriös politiker naturligtvis vara invandringskritisk eller islamkritisk, medan ordet "främlingskritisk" är helt uppåt väggarna. Det medierna bör vara vaksamma på är hur dessa mjukare, mindre utpekande och därmed mer bekväma ord används.
TT Spektra valde att benämna det norska black metal-bandet Taake "islamkritiskt" på grund av deras militanta textrader om muslimer: "Til Helvete med Muhammed og Muhammedanerne". Tittare man närmare på bandet verkar det som om de även kritiserar kristendomen och, helt enligt musikgenrens regler, mest är ute efter att chocka. Det intressanta är att TT Spektra inte valde ordet "antimuslimska" i rubriken. Om bandets texter är militant antimuslimska borde väl just detta vara mer korrekt än "islamkritiska", vilket antyder legitim religionskritik? Så här skriver TT Spektra i sitt förtydligande:
I vår notis från morgonen om black metal-bandet Taakes nominering till norska motsvarigheten till Grammisen förekom en olycklig formulering. Tidningen Aftenposten har fått in reaktioner som att bandets texter är ”våldsamma” och ”antimuslimska” och satte rubriken ”Islamkritisk musikk nominert till Spellemann”, och även vi använde ordet ”islamkritisk” i rubrik och i brödtexten.
Vi tycker emellertid, efter närmare genomgång av Taake och deras texter, att ”antimuslimska” är en bättre benämning på Taakes texter. ”Islamkritisk” är lite för svagt. Vi har därför gett ut vår notis i en ny version där vi bytt ut ”islamkritiska” mot ”antimuslimska”.
Det finns mängder av liknande fall i svenska medier de senaste åren. Instinkten för vad som är främlingsfientligt och inte verkar ha grumlats. En överdriven respekt för makt bidrar också; det är annars svårt att förklara varför främlingsfientliga politiker förvandlas till "invandringskritiker" så fort de sätter fot i parlamenten.














































