Axel Andén

– om branschutveckling och publiceringar

3 september, 2012 - 09:27

World Newspaper Congress

Parodisk invigning på Wan-konferensen

President Viktor Janukovitj slog ifrån sig – och invigde ett frimärke.

Wan-Ifras ordförande Jacob Mathew kritiserade i sitt invigningstal pressfriheten i Ukraina på flera punkter, bland annat svårigheten att få sändningsfrekvenser, en ny lag som gör det svårare att få ut information från myndigheter och oförmågan att skydda journalister från förföljelse.

President Viktor Janukovitj behöll ett stenansikte under hela talet, och gick sedan upp och skyllde på lokala politiker och byråkratin. Talet avslutades med en högtidlig ceremoni där han invigde ett nytt frimärke.

Direkt presidenten gick upp i talarstolen reste sig ett antal unga män och kvinnor med plakat som kritiserar pressfriheten i Ukraina, vilket skapade visst tumult i salen. Några stoppades av säkerhetsvakter men de flesta kunde stå kvar med sina plakat under hela talet.

De delade också ut flygblad där de listat övergrepp och problem.

30 augusti, 2012 - 13:59

Nu kommersialiseras kommentarerna

Läsarkommentarerna har tidigare inte haft någon direkt kommersiell potential. Nu kan det bli ändring på det.

Kommentarstjänsten Disqus används av många svenska publikationer, bland annat Medievärlden. Nu ska publicister för första gången kunna tjäna pengar på Disqus.

I den senaste uppdateringen införde Disqus "discovery box", en ruta för att visa annat inressant innehåll på sajten. Så här ser den ut för oss:

Idag meddelade Disqus att det ska gå att ha "promoted discovery" i denna ruta. Innehållet i rutan kommer från Disqus annonsörer, och den som har sajten får betalt per klick. Det ska gå att svartlista olika typer av innehåll och det ska gå att stänga av tjänsten när som helst. Läs mer på journalism.co.uk.

Disqus är inte de enda som ser en kommersiell potential i annonserna.

På Aftonbladets nya sajt, kommer ett nytt annonsformat att lägga sig över kommentarerna. "Vi vet att kommentarerna är väldigt lästa, så det är ett premiumläge", sade sajtchefen Andreas Aspegren till Medievärlden när sajten presenterades.

De här försöken är intressanta, eftersom kommentarerna tidigare varit ett slags sorgebarn på sajterna som ingen brytt sig om att utveckla, varken redaktionellt eller kommersiellt. 

Om de nu börjar dra in pengar kanske det blir lättare att motivera ett mer aktivt redaktörskap för att höja kvaliteten. Annonsörerna kommer antagligen att föredra en miljö med kvalificerade kommentarer.

Finns det fler exempel på detta? Jag tar gärna emot tips!

23 augusti, 2012 - 15:04

YFK – fyra förlorade år

Yttrandefrihetskommittén har arbetat i fyra år för att åstadkomma – i stort sett ingenting.

När TU:s vd Per Hultengård beskriver resultatet som en seger handlar det inte så mycket om att press- och yttrandefriheten utvidgas eller förbättras. Pressfrihetsvännernas seger bestod i att de lyckades hålla ställningarna mot försämringar i grundlagarna. 

Den kampen lyckades med ett undantag: att tidningarna enligt YFK:s förslag kan tvingas betala rättegångskostnader även om de frias av domstolen. Men det är ändå ett betydligt mindre slag mot pressfriheten än förslaget om det nya brottet grov integritetskränkning skulle ha inneburit. (Förslaget röstades alltså ner av politikerna i kommittén.)

De enda förbättringarna av befintliga grundlagar, förutom vissa mer lagtekniska detaljer, är förbudet mot att hindra spridningen av yttranden och införandet av preskriptionstid för artiklar i artikelarkiv. (Läs mer om YFK:s förslag här)

Kommittén listar själv några frågor som inte hanns med:

  • Meddelarskydd i offentligfinansierad privat verksamhet
  • Utvidgning av hets mot folkgrupp till att också omfatta transpersoner
  • Stärkt skydd vid användningen av tvångsmedel mot redaktioner

Meddelarskydd i offentligfinansierad verksamhet har jag bloggat om tidigare. Privatiseringarna håller i princip på att erodera meddelarfriheten så den frågan måste få en lösning.

En annan fråga som kommittén borde ha löst är den om arvsynd för nätartiklar. Förslaget om att införa preskriptionstid för artiklar i digitala arkiv gäller endast artiklar som publicerats i papperstidningar. Den regeln borde gälla även artiklar som enbart publicerats på nätet. 

Det skulle också vara önskvärt att få klarhet i vad som gäller för de olika sociala medieplattformar som blivit viktiga för medieföretagens publicistiska verksamhet. Som det är nu lämnas domstolarna att tolka lagar som skrevs innan sociala medier fanns.

Varför hann då inte kommittén göra mer? Framför allt för att dess ordförande Göran Lambertz lade allt krut på att utforma NYGL, en ny lag som skulle ersätta de gamla grundlagarna. När det stod klart att NYGL inte skulle gå igenom (Till slut ville ingen av politikerna i kommittén införa NYGL) fanns det väldigt lite tid kvar för att förbättra de nuvarande grundlagarna TF och YGL.

Nu var kommitténs direktiv visserligen inte att förbättra nuvarande grundlagar utan att undersöka om det går att utforma en teknikneutral grundlag. Den frågan svarar kommittén i och med detta rungande nej till. Och det blir givetvis starkare när det finns ett genomarbetat alternativ (NYGL) att jämföra med.

Jag förstår att ett grundlagsskydd som baseras på att varje yttrande bedöms utifrån dess skyddsvärde är omöjligt att kombinera med ensamansvar, anonymitetsskydd och meddelarfrihet. Däremot borde det gå att göra en lag teknikneutral på så sätt att alla plattformar kan söka grundlagsskydd på samma sätt och på samma villkor. Ansökningsprocessen borde kunna förenklas avsevärt och att prislappen borde sänkas. Ett enkelt webbformulär borde räcka och priset vara maximalt några hundralappar.

Om det gick att förenkla ansökan om grundlagsskydd till ett enkelt webbformulär borde det också kunna omfatta olika externa plattformar, som Facebook Twitter, Youtube, Wordpress och liknande. Att någon annan än utgivaren (Alltså Facebook Twitter, Youtube, Wordpress) också kan ändra i innehållet borde inte stoppa möjligheten att få grundlagsskydd.

YFK:s fyra år* har resulterat i att lagstiftaren, fär sjätte gången, slagit fast att det inte går att införa en teknikneutral grundlag. Och beslutet har denna gång tagits på ett mycket genomarbetat underlag. Men vad gäller förbättringar och förtydliganden på press- och yttrandefrihetsområdet är det fyra förlorade år.

* YFK tillkom som en ny utredning med nya direktiv efter valet 2008 och ersatte då den stående enmansutredning som tillsattes 2003. 

13 augusti, 2012 - 10:14

Medievärlden är tillbaka!

Medievärlden är tillbaka igen efter sommaruppehållet, det här ska vi bevaka under hösten:

Ett axplock av de frågor vi kommer att bevaka i höst:

• Det pressetiska systemet – DN, Sydsvenskan och DI lämnar TU vid årsskiftet. Vad innebär det för det pressetiska systemets framtid?

• Nya affärsmodeller – Under våren har ett antal tidningar lanserat eller aviserat kommande satsningar. Nu börjar det bli dags att utvärdera resultaten av de första försöken.

• Mittmedia – Nya vd:n Thomas Peterssohn ska få ihop de disparata delarna till en mer samordnad koncern. Anna-Karin Lith får en nyckelroll som övergripande chef för Mittmedias redaktioner.

• Folket – snart som endagastidning. Hur går omställningen? Hur reagerar läsarna?

• Yttrandefrihetskommittén – Uppdraget att se över grundlagarna TF och YGL ska redovisas senast den 31 augusti 2012. Alla ledamöter - utom ordföranden Göran Lambertz - vill behålla befintlig lagstiftning. "Alla är avvikande utom en" som Maria Abrahamsson uttryckte det i en panel i Almedalen.

• Presstödsutredningen – en ny översyn av det svenska presstödet, under ledning av Hans-Gunnar Axberger, ska vara färdig den 31 augusti 2013. Ett första delbetänkande ska lämnas senast den 15 september 2012.

• Public service-utredningen – betänkandet överlämnas till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth 11 september. Då lär debatten ta ny fart.

• Press- och yttrandefriheten – På hemmaplan hotas yttrandefriheten av klåfingrig lagstiftning. I omvärlden finns både hot och möjligheter med den nya tekniken. I exempelvis Syrien har den svenska mobiltjänsten Bambuser fått stor betydelse för möjligheten att sprida livebilder från stängda städer. Bambuser samarbetar nu bland annat med AP för att sprida filmer från landet, samtidigt har flera aktivister dödats medan de filmat och regimen använder ny teknik för att spåra oppositionella. 

• Utgivarna – Den nya organisationen kommer att bli en tung röst för det öppna samhället i Sverige. Samtidigt finns motstridiga intressen inom organisationen - vilket öppnar för en spännande höst.

Vad vill du att vi ska bevaka? Glöm inte att tipsa oss!

 
6 juli, 2012 - 11:55

Trevlig sommar önskar Medievärlden!

Nu släpper vi in sommarflödena på sajten.

Medievärlden tar sommaruppehåll och sajten uppdateras med externa flöden den kommande månaden.

Vi är tillbaka igen måndag 13 augusti. Några frågor vi kommer att bevaka i höst:

  • Det pressetiska systemet – DN, Sydsvenskan och DI lämnar TU vid årsskiftet. Vad innebär det för det pressetiska systemets framtid?
  • Nya affärsmodeller – Under våren har ett antal tidningar lanserat eller aviserat kommande satsningar. Nu börjar det bli dags att utvärdera resultaten av de första försöken.
  • Mittmedia – Nya vd:n Thomas Peterssohn ska få ihop de disparata delarna till en mer samordnad koncern. Anna-Karin Lith får en nyckelroll som övergripande chef för Mittmedias redaktioner.
  • Yttrandefrihetskommittén – Uppdraget att se över grundlagarna TF och YGL ska redovisas senast den 31 augusti 2012. Alla ledamöter - utom ordföranden Göran Lambertz - vill behålla befintlig lagstiftning. "Alla är avvikande utom en" som Maria Abrahamsson uttryckte det i en panel i Almedalen.
  • Presstödsutredningen – en ny översyn av det svenska presstödet, under ledning av Hans-Gunnar Axberger, ska vara färdig den 31 augusti 2013. Ett första delbetänkande ska lämnas senast den 15 september 2012.
  • Public service-utredningen – betänkandet överlämnas till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth 11 september. Då lär debatten ta ny fart.
  • Press- och yttrandefriheten – På hemmaplan hotas yttrandefriheten av klåfingrig lagstiftning. I omvärlden finns både hot och möjligheter med den nya tekniken. I exempelvis Syrien har den svenska mobiltjänsten Bambuser fått stor betydelse för möjligheten att sprida livebilder från stängda städer. Bambuser samarbetar nu bland annat med AP för att sprida filmer från landet, samtidigt har flera aktivister har dödats medan de filmat och regimen använder ny teknik för att spåra oppositionella. 
  • Utgivarna – Den nya organisationen kommer att bli en tung röst för det öppna samhället i Sverige. Samtidigt finns motstridiga intressen inom organisationen - vilket öppnar för en spännande höst.

Glad sommar och trevlig semester!

6 juli, 2012 - 10:36

Nick Davies och faran med okritisk journalistik

Nick Davies tecknar en dyster bild av journalistikens framtid, men det är viktigt att skilja på förtroendet för journalisterna och förtroendet för journalistiken.

Guardian-journalisten Nick Davies, som bland annat avslöjade den brittiska telefonavlyssningsskandalen, var inbjuden av Sveriges Radio för att prata om journalistiken i Europa. I panelen efteråt deltog också Svenska Dagbladets redaktionschef Martin Jönsson och Sverige Radios tillträdande vd Cilla Benkö.

Nick Davies gav en dyster bild av journalistikens framtid. Om inte affärsmodellen återuppfinns går vi in i en era av informationskaos där oseriösa amatörer sprider osanningar som valsar runt i världen utan att faktakollas. (Nick Davies föraktar verkligen medborgarjournalistiken på nätet).

Men när han beskriver medieföretagens journalistik idag är det ungefär samma scenario han målar upp: Hårt pressade proffs sprider osanningar som valsar runt i världen utan att faktakollas. Hans research visar att det bara i ungefär en tiondel av artiklarna i brittiska dagstidningar framgår att de kollats av tidningen. I övriga har innehållet gått rakt in från källan (som ofta är en nyhetsbyrå eller pr/lobby-aktör). Problemet med nyhetsbyråmaterialet, som ökat explosionsartat, är att det ofta bara återger vad någon säger utan att försöka ta reda på om det stämmer, enligt Nick Davies. Lokala skojnyheter sprider sig snabbt över världen. Allvarligare är att militären systematiskt använder media för att sprida osanningar.

Hur det blev så här? När familjeföretag/propagandamaskiner köptes upp av stora koncerner försvann lite av själen. När ekonomin försämrades och internet började konkurera ökade den kommersiella pressen. En journalist producerar idag tre gånger så mycket text som för några decennier sedan. 

Det leder till att journalisterna tar genvägar. Mer återanvänt material och nyhetsbyråmaterial i tidningarna är ett exempel. Men tidningarna behöver fortfarande riktiga scoop, och det är där telefonavlyssningsskandalen blir en logisk följd av den nya mediesituationen. Med hjälp av telefonavlyssning och privatdetektiver kan en journalist på en dag få fram ett scoop som annars kulle tagit veckor.

Egentligen är det inte metoderna som är förkastliga, utan vad de används till, enligt Nick Davies. Att använda telefonavlyssning eller privatdetektiver för att avslöja missförhållanden behöver inte vara fel. Men att göra det för att få fram snaskiga detaljer om kändisar eller brottsoffer är djupt oetiskt. Han har därför skissat på en idé till en slags instans dit man som journalist skulle kunna gå och beskriva vilket jobb man håller på med och vilka metoder man vill använda. Om man får klartecken där skulle det väga tungt vid senare eventuella processer.

Att förtroendet för journalister är lågt beskrivs ofta som ett stort, ja till och med avgörande problem för mediebranschen. Och det är klart att det är ett problem om människor inte vågar ställa upp på intervjuer och helt oacceptabelt om journalister skadar och kränker människor.  Men vid ett annat seminarium i Almedalen ställde TU:s vd Jeanette Gustafsdotter frågan om det verkligen är bra att folk uppger sig ha förtroende för journalister? Om du har gjort något fel gör du väldigt rätt i att vara misstänksam mot journalister.

Däremot är det katastrofalt om människor inte litar på medieföretagets journalistik. Även om en tidning har journalister som går hårt fram för att få fram en nyhet, kommer den att filtreras genom en nyhetsredaktion och en ansvarig utgivare innan den publiceras. Och det är det som publiceras som allmänheten i första hand ska ha förtroende för. Därför är det en stor paradox att tidningar, och framför allt kvällstidningar, får så låga siffror i olika förtroendebarometrar, samtidigt som en majoritet går till deras sajter när det händer stora och viktiga saker. Kanske borde frågan som ställs vara "Var hittar du information vid stora nyhetshändelser?"

Min personliga uppfattning är att okritisk journalistik är ett större problem än oetiska arbetsmetoder. (Enskilda journalisters och redaktioners oetiska beteende kan däremot vara ett stort problem genom att det tvingar fram lagstiftning som drabbar hela branschen). Men det är värre om läsarna inte litar på produkten än om de inte litar på journalisterna. Och det är därför Nick Davies research är oroväckande. Anette Novak ställde frågan till publiken på ett medieforum i Wien: "Skulle ni skriva på ett annat sätt om ni hade som rutin att intill artikeln visa den skrivna källan så att läsarna kunde jämföra?" Ja, upp med en hand.

3 juli, 2012 - 13:47

Får SD en rättvis behandling i media?

Sverigedemokraterna anser att partiet behandlas orättvist av media. En bild som bekräftas av Björn Hägers bok Problempartiet.

Frågan diskuterades på ett seminarium i Almedalen som arrangerades av TU med anledning av Björn Hägers bok Problempartiet. Panelen bestod av författaren och journalisten Björn Häger, SD:s partisekreterare Björn Söder, City Skånes chefredaktör Kersti Forsberg och Aftonbladets samhällschef Lena Mellin. Cecilia Garme var moderator.

Björn Hägers slutsats är att journalisterna anser att SD är ett främlingsfientligt parti vars framgångar är att beklaga, och att medierna kan anklagas för att vara partiska och orättvisa i bevakningen av SD genom att hålla tillbaka, granska hårdare eller lyfta fram kritiker som delar journalisternas uppfattning. Som Lena Mellin påpekade finns det inget parti som anser sig vara rättvist behandlat av medier, men att SD behandlas annorlunda var panelen ganska enig om.

Frågan om behandlingen är rättvis är dock mer komplex än så: rättvis för vem? Som Björn Häger påpekade beror det bland annat på vilken journalistisk princip man bekänner sig till. Om ambitionen är konsekvensneutral journalistik är det lättare att se behandlingen som orättvis. För journalister som inte tror på konsekvensneutralitet är det inte lika självklart. Och för den journalist som vill påverka samhället till det bättre kan samhällets utveckling i vissa fall väga tyngre än läsarnas informationsbehov. Björn Häger nämnde bland annat Skånskans chefredaktör Jan A Johansson som ibland avstått publiceringar för att de skulle göra stor skada för samhällsutvecklingen.

Särbehandlingen kan dock vara kontraproduktiv, enligt Björn Häger. Enligt honom läser SD:s väljare ändå inte tidningar, så en styvmoderlig behandling i tidningarna riskerar att förstärka bilden av att partiet förtrycks av etablissemanget utan att egentligen påverka någon av de potentiella väljarna. Han ser ytterligare en risk med det, och tar Dagens Nyheter strategi att hålla nere bevakningen av partiet som exempel: Att tidningens läsare inte på djupet förstår en viktig samhällsförändring.

Några sätt som SD särbehandlas på:

  • Annonser - Många tidningar tar inte in SD:s annonser.
  • Insändare och debattartiklar - SD har svårare att ta sig in på debattsidorna.
  • Nätkommentarer - Åtstramningen av kommentarsfälten har ofta udden riktad mot SD:s sympatisörer.
  • Nyhetsvärdering - Överbevakning av konflikter, starka känslor, stökiga torgmöten och företrädare som beter sig konstigt. Underbevakning genom beröringsskräck, att de inte passar in i medielogiken och att både media och andra partier håller SD och SD:s frågor utanför. Delvis kan de t förklaras av en viss självrannsakan efter bevakningen av Ny demokrati.

City Skånes chefredaktör Kersti Forsberg sade att även SD:s förhållningssätt till medierna försvårar bevakningen. "Det är det enda parti som vägrar svara på frågor på telefon, så vi särbehandlar partiet när vi låter dem svara på mejl och därmed undvika följfrågor", sade hon.

Både hon och Björn Häger tog upp ett annat stort problem med bevakningen av SD och SD:s frågor: den bombmatta av hat från SD-anhängare som drabbar de journalister som skriver om dem. En ny trend är att de hotar med framtiden, efter nästa val, och vad som då ska hända med journalister och antirasister. SD:s partisekreterare Björn Söder ville dock inte kännas vid något ansvar för hur partiets sympatisörer beter sig.

Aftonbladets publicering av Jimmie Åkessons debattartikel diskuterades också. Det var Aftonbladet som bad Jimmie Åkesson skriva en debattartikel om "faran med islam" Det var också Aftonbladet som spetsade till rubriken från "Sveriges makthavare blundar för problemen med islam" till "Muslimerna är vårt största utländska hot". I anslutningen till debattartikeln publicerade Aftonbladet flera sidor OM publiceringen, och många andra medier drog också på stort.

Enligt Björn Häger gynnade publiceringen Sverigedemokraterna och Jan Helin säger också nu att "det blev inte riktigt bra". 

 
29 juni, 2012 - 15:38

Medievärlden i Almedalen

Nästa vecka är vi på plats i Almedalen för att bevaka seminarium om mediefrågor.

Undertecknad kommer att vara i Almedalen söndag - torsdag för att bevaka seminarium om mediefrågor och distribuera vår specialtidning om ansvarigt utgivarskap.

Den övriga mediebevakningen kommer att gå lite på sparlåga, då övriga är på semester, men om det händer stora saker kommer vi givetvis att rapportera, så fortsätt att tipsa oss!

Och kom gärna och säg hej om du är i Almedalen!

20 juni, 2012 - 13:57

Medievärlden på papper igen!

Vi hoppas att ni har märkt det. Men ändå inte. Under några veckor har vi inte haft fullt fokus på det här.

Vi har ägnat de senaste veckorna åt att göra en papperstidning med fokus på utgivarskap som kommer att distribueras under Almedalsveckan.

Delar av innehållet publicerar vi på sajten i juli.

Det är med skräckblandad förtjusning vi kastat oss in i printvärlden igen. Att göra papperstidning är något annat än att göra webb.  Vi har varit ringrostiga. Vissa program har passerat bäst före datum. Men vi kom i mål. Precis vid deadline trots att allt såg så bra ut tidsmässigt - precis som vanligt.

Nu har tryckeriet precis levererat pallen med tidningar utanför vår dörr och det är en speciell känsla att hålla i den tryckta papperstidningen, dra in lukten i näsborrarna och frigöra sig från trycksvärtan på fingrarna.

(En sådan sak som att en av huvudpersonerna, Mats Svegfors, hunnit meddela sin avgång efter att tidningen skickats i tryck är förstås en sak som är svårare att hantera i print).

Eftersom Lisa varit tjänstledig i juni, och jag och Micke fått lägga en hel del tid på papperstidningen, har vi inte kunnat ha samma driv i nyhetsarbetet på webben som vi brukar. Nu är vi dock tillbaka med fullt fokus på webben igen!

Och vem vet, kanske blir det fler papperstidningar framöver...

 
7 juni, 2012 - 09:22

Säkrast att byta lösenord på Linkedin

6,5 miljoner krypterade lösenord till nätverkssajten Linkedin har läckt ut.

Linkedin är en nätverkssajt för professionella kontakter som växt snabbt i Sverige det senaste året. (Till skillnad från andra sociala medier har Linkedin den stora fördelen att man inte behöver lägga någon tid på det, vilket i och för sig också innebär att det inte är särskilt socialt.)

Nu har en rysk hackare kommit över fem miljoner lösenord och lagt ut dem på en sajt för att få hjälp med att knäcka krypteringen. Enligt dagensit.no har 300 000 lösenord avkodats, men de är inte kopplade till användarnamn. Linkedin har bekräftat att lösenorden är på vift.

Det finns olika sajter för att testa om ens lösenord finns med bland de som läckt ut, men det enklaste sättet är att bara logga in och byta lösenord så snabbt som möjligt.