Axel Andén

– om branschutveckling och publiceringar

14 februari, 2012 - 15:58

Vilka artiklar får spridning i sociala medier?

Forskare på HP Labs har undersökt vad som avgör om en artikel får stor spridning i sociala medier. (Uppdaterad)

Forskarna på HP Labs har tittat på fyra faktorer: 

  • Källa
  • Kategori
  • Språk (subjektivt/objektivt)
  • Namn (personer, företag, platser)

Det visade sig att subjektivt skrivna artiklar inte fick större spridning än artiklar med en objektiv ton. Kategorin spelade däremot roll, liksom vilka namn som nämndes. Allra viktigast för spridningen i sociala medier var artikelns källa.  

Sedan lyckades forskargruppen bygga en algoritm som med 84 procents säkerhet kan förutspå en artikels spridning i sociala medier.

Teamet föreslår forskning på fler faktorer, men konstaterar att det redan av detta resultat går att se att artikelns innehåll har stor betydelse för den eventuella spridningen i sociala medier.

Bernardo Huberman, en av forskarna som gjort undersökningen, säger till The Atlantic: "Du skulle kunna skriva en artikel och applicera den här formeln på den, och den talar om för dig hur artikeln ska justeras för att få stor spridning".

Vad som kan skönjas här är en ny slags optimering av digitalt journalistiskt material, utöver sökmotoroptimering. (Även om få journalister medvetet skriver sökmotoroptimerade artiklar är det något som många webbredaktörer tänker på eftersom det påverkar nyhetssajtens trafik.) Optimering för sociala medier skulle rentav kunna få en större spridning bland journalister eftersom engagemanget för sociala medier rimligen är högre än engagemanget för sökmotorer. 

Strategier för sociala medier har hittills handlat mest om hur uppdateringar ska formuleras, när de ska skickas, och hur olika konton på redaktionen ska förhålla sig till varandra. Nästa steg, att även tänka sociala medier när artikeln görs ut, kanske inte är så långt borta. Först krävs det så klart mer  handfasta riktlinjer för vad som fungerar och inte. Men det skulle inte förvåna mig om sådant redan börjat växa fram på redaktionerna?

Läs hela rapporten på Slideshare

8 februari, 2012 - 11:46

Lyckad omgörning av Expressen.se

Nya Expressen.se ger mer kvällstidningskänsla än den gamla.

De svenska kvällstidningssajterna har inte gjort sig kända för att ta några radikala grepp när de gör om sajterna. Jag blev därför glatt överraskad av att Expressen faktiskt förändrat ganska mycket - men utan att frångå den struktur som läsarna vant sig vid. På så sätt är det en väldigt lyckad omgörning.

Om förra sajten gav ett lite plottrigt och trångt intryck ger nya expressen.se ett rent och kraftigt intryck. Mer som en löpsedel. Bildsnurran i topp med kraftiga rubriker förstärker den känslan. (Något som för övrigt vi och Nyheter24 var först med bland nyhetssajterna i Sverige 2009).

Vänsterspalten med navigationen ligger kvar - att flytta den skulle nog vara ett alltför radikalt grepp. Men mittspalten har breddats, från 420 till 540 pixlar och brödtexten har blivit större. Även högerspalten är bred med färre och mer kraftiga puffar, med tv-puffar och en väl tilltagen senaste nytt-ruta i topp. Sajten känns renare, men utan att bli för luftig.

Även annonsformaten är färre och större, ett panoramaformat i topp (1250x250 eller 1024x240), och stora annonser i sidospalterna (Bland annat sticky-annonser som är 265 pixlar breda och 600 eller 720 pixlar höga). Se alla annonsformat här.

Det största problemet med Expressen.se har annars varit laddningstiderna, som varit alldeles för långa (ibland 1 minut). Det verkar som att det problemet är avhjälpt nu, vilket i så fall ger sajten ett rejält lyft.

På artikelnivå verkar det inte vara särskilt stora förändringar. Det går fortfarande inte att kommentera artiklar och krönikor på sajten, men man kan rekommendera via Facebook, Twitter och mejl och rapportera fel i texten via mejl. Direkt under artiklarna kommer ett "Mest lästa"-block.

Omgörningen kommer samtidigt som Expressen byter plattform från Polopoly till Episerver, något som alla Bonniers tidningssajter gjort sedan Bink fått ansvaret för den tekniska utvecklingen.

När jag klickar mig in på Annonsera och väljer Expressen.se eller Webb-tv möts jag av texten "Vid frågor om banner annonsering på expressen.se besök Bink.se." och en länk som genererar ett "404 - File or directory not found." Och det var ju inte så bra.

26 januari, 2012 - 16:00

Därför ökar förtroendet för traditionella medier

PR-byrån Edelmans Trust-undersökning visar att förtroendet för mediebranschen ökade förra året. Några tänkbara förklaringar:

Jag satt med i panelen när Edelman presenterade undersökningen som visar att förtroendet för mediebranschen ökade med 8 procentenheter förra året. De traditionella medierna ökade dessutom stort jämfört med alternativa informationskanaler:

 

Det är framför allt radio och tv magasin och dagspress som ökar:

Jag tror att några tänkbara förklaringar kan vara:

  • I oroliga tider blir medierna ännu viktigare för att förklara och guida. De traditionella medierna blir en fast punkt i en vacklande värld. 
  • Nyhetsförmedlingen lyfte under 2011. Finanskrisen, den arabiska våren och Caremaskandalen är bara några exempel.
  • Den mediegranskning som pågår, både av branschmedia och i sociala medier, känner man av på redaktionerna – som gör sitt jobb bättre.
  • Utgivarna har synts och hörts mycket i spalterna, i bloggar och på Twitter. (Inte minst Expressens chefredaktör Thomas Mattsson). Transparens, öppenhet och kommunikation ger ökat förtroende bland läsare, lyssnare och tittare. Medievärlden försöker retweeta (återpublicera) och länka så mycket som möjligt till sådana inlägg.
  • Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman, har fått upp ångan ordentligt, och deltar flitigt i debatten. Att det pressetiska systemet syns och hörs är viktigt för förtroendet för framför allt dagspressen.
  • Rättelserna och publiceringarna av klander har blivit tydligare. Flera tidningar har nu kvalitetsredaktörer. I december förra året publicerade Expressen ett klander på löpsedeln!
  • Diskussionerna om artikelkommentarer och Flashback gav de publicistiska medierna en chans att förklara vad som skiljer dem från nätaktörerna: ansvar.
  • Många tenderar att tänka på kvällstidningar när de hör orden media och förtroende. Kvällstidningarna har nästan upphört med sex- och dokusåpalöp, och de klandrades färre gånger än vanligt av Pressens Opinionsnämnd förra året. (Expressen hade bara 2 klander). Det förbättrar förtroendet för hela mediabranschen.
  • Public service-företagens stora kampanjer för en fri och obunden tv- och radio.

Några saker att se upp med i framtiden:

  • Om medierna tappar det maktkritiska och granskande perspektivet när de minskar de redaktionella resurserna tappar de i legitimitet, särskilt om nya aktörer på nätet går in i den rollen.
  • Politikbevakningen har blivit extremt personcentrerad, det leder dels till en (ofta pressetiskt omotiverad) sympati för den som drabbas, dels till en (ofta berättigad) kritik av att det är politikerna och inte politiken som granskas.  (Newt Gingrich utbrott mot CNN fick stående ovationer, samma stämningar finns nog också i Sverige)
 
25 januari, 2012 - 15:57

Rekordår för Medievärlden

Medievärlden slog besöks- och budgetmålen 2011 med fördjupad journalistik och nya kommersiella tjänster.

Medievärlden ser tillbaka på ett händelserikt år. Vi tappade en medarbetare, Caroline Thorén och fick en ny, Lisa Bjurwald. Vi har tuffat till oss och väjer inte för svåra diskussioner och infekterade frågor. Vi har blivit den naturliga platsen för alla som vill hålla koll på den publicistiska delen av mediebranschen och följa med i branschdiskussionerna.

Det var vi som först uppmärksammade den nya kreditupplysningslagens konsekvenser för journalister och vi har lett bevakningen av fotoförbuden. Samma vecka som vi skrev om "Umeåmodellen", där två tidningars redaktioner gick samman, infördes den på Gotland. Vi besökte Sveriges Radio och TV4 inför deras satsningar på nyhetskanaler och intervjuade SVT om varför de valde en annan väg. Vi har kontinuerligt bevakat medieföretagens mobila satsningar och digitala betalmodeller.

Vår undersökning om artikelkommentarer lade grunden för en omfattande diskussion under hösten om etik och publicistiskt ansvar. Vi nöjde oss inte med att spegla utvecklingen, utan analyserade, kommenterade och föreslog lösningar. Det resulterade i att ett antal tidningar ändrade sitt sätt att jobba med kommentarer.

Vi är en branschtidning för hela landet, och sätter ett stort värde i att inte bara bevaka, utan också besöka de orter där lokala medieföretag gör spännande saker. Under 2011 rapporterade vi bland annat från Jönköping om Herencokoncernens omvandling, från Umeå om samgående av redaktioner och från Skellefteå om Norrans framtidsprojekt. Vi träffade också Aftenpostens Breivik-grupp i Oslo.

Det mest glädjande är att läsarna också verkar gilla det vi gör. Vi ser ständigt växande besökssiffror och får mycket positiv feedback. När vi gör något undermåligt får vi höra det tämligen omgående, vilket också är ett bevis på att förväntningarna är höga.

På fyra år har vi ökat antalet unika besökare på månadsbasis (november) med 210 procent till 50 000 (16 000). 

På fyra år har vi ökat antalet unika besökare per vecka med 200 procent till ett snitt på 15 000 (5000) vid årsskiftet. Vi redovisar vår trafik på Sis Index.

Vi ligger långt efter Dagens Media och Resumé, men vårt universum är också mindre. Medievärlden vänder sig framför allt till den publicistiska delen av mediebranschen, och alla som är intresserade av den. Journalisten redovisar inte sina siffror, vilket är synd, för då skulle vi ha någon att jämföra oss med.

Förutom sajten är våra viktigaste kontaktytor vårt dagliga nyhetsbrev som har 5 400 prenumeranter och vårt Twitter-konto som har 6 500 följare. (en topplacering i mediebranschen!) Antalet prenumeranter och följare växer stadigt, särskilt på Twitter.

Vi har också utvecklat nya kommersiella tjänster. Mediejobb är en premiumtjänst för platsannonser med ett lågt grundpris och möjligheten att addera tilläggstjänster. Under 2011 publicerade vi drygt 100 platsannonser, och nu i januari har efterfrågan varit större än någonsin. Vår förhoppning är att Mediejobb underlättar företagens rekrytering och bidrar till en bättre arbetsmarknad för journalister. 

Vi har också lanserat Pressreleaser från Newsdesk, där vi under hösten publicerat 125 pressreleaser direkt från källan. Tack vare dessa nya tjänster klarade vi intäktsmålen med god marginal, trots den tuffa hösten.

I år ska vi bli ännu bättre, och det kan vi bara bli med läsarnas hjälp. Varje tips, inspel och konstruktiv artikelkommentar gör oss bättre. Så fortsätt ringa, mejla, twittra och kommentera!

23 januari, 2012 - 15:08

Tidningarna slog SVT – på tv

När Håkan Juholt tillkännagav sin avgång i lördags var det tidningarnas tv-sändningar som var bäst.

SVT sände studiosamtal och hade en reporter som stod utanför och refererade Ekot. Samtidigt hade Expressen och Aftonbladet klockrena livesändningar från presskonferensen där det hände. Den tunga tekniken, som är överlägsen när den fungerar, kan också göra dig mer sårbar.

Tidningarna, som byggt nytt från grunden, har byggt upp flexibla och snabbrörliga webb-tv-enheter som snabbt finns på plats där det händer. De experimenterar med formen och tar nya spännande grepp. Ibland kan det få lite löjets skimmer över sig, som när Aftonbladet hade livesändningar från entrén till slottet och Haga. Men tidningarna försöker, testar nya grepp, och löser de problem som uppstår.

Varför SVT inte skickade in någon med lättare utrustning för att filma live är lite av en gåta. Om de hade massor av duktigt folk på plats – varför omgrupperade de sig inte och fixade sändningen med lättare teknik? En mobiltelefon hade räckt. Eller en handhållen videokamera med sändare.

En viktig anledning till att TV4 och Sveriges Radio satsat på nya nyhetskanaler är att de vill utveckla liveformatet och skapa mer flexibla enheter för stora nyhetshändelser. SVT ansåg sig däremot inte behöva det. Kanske blev lördagens haveri en tankeställare?

Jag diskuterar detta med SVT:s Olov Carlsson i Nordegren i P1 kl. 15 och räknar med att kunna ställa frågor till honom om vad de har för back-up-plan.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson bloggar om Expressens tv-sändningar.

Fredrik Wass, tidigare Alltid Nyheter, bloggar om tradition och smidighet.

17 januari, 2012 - 17:50

Medievärldens Iphoneapp fixad

Medievärldens Iphoneapp fungerade inte för den som hade uppdaterat till IOS 5. Nu är det felet åtgärdat.

För att få den nya versionen måste man uppdatera appen.

Och för den som inte har appen är det hög tid att skaffa den. Appen är gratis att ladda ner, men har en del plustjänster som kostar pengar. Läs mer om Medievärldens Iphoneapp här.

29 december, 2011 - 12:28

2011

Axel Andén listar 2011

Axel Andén utser årets flipp, flopp, hopp, citat, siffra ord och medieperson, samt väljer sin egen bästa text från året som gick:

Årets flipp: Bevakningen av Mellanöstern har aldrig varit så bra som i år.

Årets flopp: Bevakningen av klimatfrågorna.

Årets hopp: Den arabiska våren.
 

Årets citat: "Alla är journalister" - Emanuel Karlsten. Årets kanske mest citerade och remixade - i alla fall i sociala medier.

Årets siffra: 324 000 betalande prenumeranter online hade New York Times efter tredje kvartalet i år.

Årets ord: Kulturmarxist. Terroristen Anders Behring Breiviks epitet för fienden som omfattar exempelvis socialdemokrater, liberaler, feminister och kulturarbetare. 


Årets rubrik: "Strippekongen skal være morfar" - Ekstrabladet om Victorias graviditet.

Årets medieperson: Aktivisten, utan mobilfilmerna hade mediebevakningen och världen inte förändrats som de gjort i år.

Min text: Intervjun med Anette Novak om vad de gjort på Norran. Det angår alla i branschen. 

23 december, 2011 - 12:16

God Jul önskar Medievärlden

Nu tar Medievärlden ledigt några dagar. Vi önskar alla våra läsare en riktigt god jul!

Vi kommer inte att skicka ut dagliga nyhetsbrev under mellandagarna, men vi kommer att hålla koll på vad som händer, och vi skickar ut extra nyhetsbrev om  det händer något stort

Missa inte vårt tema 2011, där redaktörer, redigerare, reportrar, ledarskribenter, koluminster och fotografer valt sina bästa sidor, texter och bilder.

Nästa vecka kompletterar vi med våra egna listor.

Till dess: God Jul!

/Axel, Lisa och Micke

15 december, 2011 - 17:00

En anmälan är ingen nyhet

Det händer ofta att en vanlig anmälan – som egentligen inte säger någonting – blir en nyhet i branschpressen.

Thomas Mattsson bloggar om hur lätt det är att en anmälan till JK blir en nyhet, och tar som exempel upp ett blogginlägg som publicerades i Medievärlden. Jag håller med honom i sakfrågan, men inte när det gäller exemplet.

Vår linje, som jag kanske framför allt kommunicerat via Twitter, är att inte göra nyhet på en anmälan. För att vem som helst kan anmäla vad som helst när som helst.

Det som Thomas Mattsson beskriver är dock ingen nyhetstext, utan en blogg. Som hade skrivits oavsett om inslaget JK-anmälts eller inte. Att vi inte ringde Expressen för att få en kommentar beror även det på just detta, att det är ett blogginlägg. Hade det varit en nyhetsartikel skulle vi självklart ha försökt få en kommentar från Expressen, som för övrigt är ett föredöme när det gäller att kommentera sina publiceringsbeslut.

Att det inte är Expressen som gjort inslaget framgår dessutom tydligt i blogginlägget.

Vi hade absolut kunnat kontakta Expressen och frågat om någon ville bemöta kritiken. Den synpunkten tar vi med oss.

När det gäller frågan om anmälningar tycker jag generellt att det görs för många nyheter på att något anmälts. Jag har själv blivit anmäld ibland och det kan vara en anonym person som via en anonym e-postadress skrivit en mening till JK. 

Jag kan dock se att anmälningar i vissa fall är nyhetsmässiga, när det gäller frågor som fått stor uppmärksamhet är det intressant att veta att en myndighet nu tar ställning till dem. Och när JK väl väljer att ta upp ett fall ökar relevansen betydligt.

Det är också viktigt att följa upp de fall där man av någon anledning skrivit att de anmälts till JK.

9 december, 2011 - 13:46

Vad Flashback-diskussionen kunde handla om

Diskussionen om den nya journalistiken på nätet fick gärna handla mer om etik och ansvar.

Om jag har förstått Sveriges Radio rätt vill man skapa en diskussion om den nya typ av journalistik som bedrivs på nätet. Själv skulle jag gärna se en diskussion om etik och ansvar.

På Medievärlden skriver vi ständigt om när traditionella medier är oansvariga och skadar människor, och ytterst sällan om när det sker utanför TF-YGL-området. Om man vänder på det och ser det ur de drabbades synvinkel är det egentligen absurt. En överväldigande majoritet av de etiska övertrampen sker i de nya miljöerna, medan branschpress och mediekritiska sajter nästan uteslutande granskar de traditionella medierna. Lika skevt är det inom juridiken, där de etiska övertrampen på nätet får lagstiftarna att överväga skärpt lagstiftning för grundlagsskyddade medier som inte har någon del i detta!

Jag förstår ärligt talat inte detta behov av att sätta en gloria på Flashback. Flashback är Flashback, med goda och dåliga sidor. Precis som dagspress är dagspress med sina goda och dåliga sidor. Om någon skulle skriva att dagspress ÄR Sverige, att dagspress är mångfald skulle jag nog också skriva en text för att problematisera den bilden. När Medievärlden nu skrivit om Flashback-drev på samma sätt som vi skriver om drev i traditionella medier (Vi hade tidigare en vinjett "Mitt i stormen" där personer som utsatts för drev intervjuades) har det väckt upprörda känslor. Vilket är lite märkligt, då jag kan tycka att det är naturligt att den som får journalistpris granskas på samma sätt som journalister.

En följd av diskussionen skulle kunna bli mer etisk självrannsakan i de amatörkollektiv som ägnar sig åt journalistik. Det skulle i så fall vara mycket välkommet! Att "skydda" de svaga, som ansvarig utgivare eller journalist, implicerar en maktposition, en hierarki, medan en enskild användare på Flashback kanske mer ser sig som en underdog som inte behöver ta ansvar, och kanske inte heller förstår vilken skada en publicering kan leda till.

Kanske finns det här ett problem med det ickehierarkiska skapandet som det talats för lite om: synen på den kollektiva makten och det kollektiva ansvaret? 

Kanske finns det behov av medborgarjournalistbranschpress som granskar medborgarjournalistiken? Jag vet inte, men jag är ingen anhängare av konsekvensneutral journalistik, och när det gäller Flashback känner jag mig i många fall tveksam till om de avslöjanden som gjorts väger upp skadan de tillfogat människor. En avvägning som publicister ständigt gör. 

Om detta fick diskussionen gärna handla, och då menar jag en konstruktiv diskussion, med goda exempel och förslag på lösningar. Ett fortsatt skyttegravskrig för knappast diskussionen framåt.