Journalisters it-kunskaper avgör källornas säkerhet. En extremt viktig fråga som togs upp på Meg i Göteborg och i Reportrar utan gränsers nya rapport.
I rapporten Internets fiender 2012 som släpps idag skriver Reportrar utan gränser att källornas säkerhet nu i hög utsträckning beror på den enskilda journalistens it-kunskaper.
"Om krigsreportrar bryr sig om sin fysiska säkerhet tar de på sig hjälm och skottsäker väst när de ger sig ut på fältet. På samma sätt borde alla journalister utrusta sig med ett 'digitalt överlevnadspaket' om de byter känslig information online eller lagrar den på en dator eller mobiltelefon."
I Sverige har frågan knappast varit högst på dagordningen. "Det har varit mycket som att ropa i öknen, men det börjar ändras nu", sade journalisten Fredrik Laurin på seminariet "Digitalt källskydd i praktiken" på Meg i Göteborg.
En undersökning som Journalistförbundet genomfört visar att endast 2 av 120 journalistklubbar jobbar aktivt med digitalt källskydd, att 9 av 10 journalister slarvar med lösenord och att ytterst få använder tekniker som Tor och VPN.
De verkliga konsekvenserna av detta är omöjliga att veta, eftersom de flesta intrång aldrig upptäcks, sade vetenskapsjournalisten Sus Andersson.
Fredrik Laurin tog upp medieföretagens ansvar för frilansarnas säkerhet. "Uppdrag Granskning har 50 procent frilansare. Alla har olika absurda system, som Mac, vad tar ni för ansvar för dem?" frågade han Olof Carlsson, nyhetsdivisionschef på SVT, som fick representera medieföretagen på scen.
"Vi har ett system för att kryptera, och ser till att det uppdateras hela tiden. Vi pratar om det, jobbar med det och utbildar i det. Det finns ingen starkare kedja än den svagaste länken", sade Olof Carlsson.
Enligt Fredrik Laurin måste alla journalister lära sig att kryptera kommunikationen, mobilen och datorn, "Precis som fotografer måste lära sig att ställa in skärpan".
Själv tror jag att det måste få finnas olika nivåer, och att det som är en rimlig nivå för Fredrik Laurin kanske inte är det för alla journalister. Ett första steg kan vara så enkelt som att slå av automatisk inloggning i telefon och datorer och använda anonyma mejlkonton i kontakten med tipsare. Jag tror att mobiltelefonerna är en tickande bomb när det gäller det digitala källskyddet.
Och för den som inte vill riskera sina källor finns det nu bra resurser att tillgå:
I fjol gav SJF ut boken "Digitalt Källskydd" som är ett måste för alla journalister som har dator eller mobiltelefon.
Reportrar utan gränser utvecklar ett digitalt överlevnadspaket (byt språk högst upp till höger), som finns på organisationens sajt WeFightCensorship. Där förklaras hur man rensar filer från metadata, använder Tor och VPN och hur man kommunicerar säkert med mobiltelefon och laptop.
"Journalister och nätaktivister måste lära sig att bedöma de potentiella övervakningsriskerna och identifiera den kommunkation som behöver skyddas, för att hitta rätt lösningar. De sofistikerade metoder som används av censorer och säkerhetstjänster testar uppfinningsrikedomen hos nyhetsförmedlare och de aktivister som är redo att hjälpa dem. Informationsfrihetens framtid beror på resultatet av den striden. Det är en strid utan bomber, fängelseceller eller blanka tidningssidor, men om vi inte ser upp kan sanningens fiender ta hem segern", skriver Reportrar utan gränser i rapporten.
