Axel Andén

– om branschutveckling och publiceringar

23 februari, 2012 - 14:34

Bebisen förlöste sajternas kreativitet

Idag kunde man verkligen känna av stämningen på redaktionerna när man surfade in på kvällstidningarnas sajter.

På Aftonbladet.se hade man verkligen tagit ut svängarna. Besökaren möttes av en flygande stork och bebisljud. Sajtens toppuffar var utslagna till förmån för en livesändning i studio. Lite längre ner på sajten fanns en enkät med frågan "Gläds du med Victoria och Daniel?" där det enda alternativet var "Ja".

Expressen slog ut hela toppen, även vänsterspalten och toppade med en livesändning från Slottsbacken. Expressen byggde också upp en livesajt med liveblogg där tidningens egna reportrar lade in sitt material, en liveruta för läsarnas kommentarer samt livesändningen och stillbilder live.

På båda sajterna kunde man skicka en hälsning till prinsessan och föräldrarna.

Allt ovanstående kanske inte var 5+ men det var nog första gången jag verkligen kunde känna stämningen på redaktionen genom redigeringen av sajten. Det som framför allt är glädjande är att man rör sig så fritt mellan olika medieformer. Med en palett av text, bild, video, ljud, livebloggar, overlayerannonser och allehanda funktioner målar webbredaktionerna en tavla som håller ihop och som fångar stämningen för stunden.

Uppdaterad:
Lekfullheten fortsätter idag, Aftonbladet har idag en webbfråga om Herman Linqvists namn:
Skriv in flera mejladresser, antingen på separata rader eller med kommatecken emellan.
(Ditt namn) har skickat dig ett meddelande från Medievärlden
(Ditt namn) vill tipsa dig om följande hos Medievärlden.
Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Kommentarerna är en av sajtens mest värdefulla beståndsdelar. De tillför ny information, ifrågasätter den som finns och kommer med nya infallsvinklar och uppslag. Kommentarerna utvecklar oss, vår bevakning och våra läsare. Tänk bara på att:

Publicerade kommentarer blir tillgängliga för andra användare och kan även användas på andra platser än medievarlden.se.

Medievärlden tillämpar förhandsmoderering, vilket innebär att Medievärldens ansvarige utgivare också är ansvarig utgivare för alla kommentarer som publiceras på sajten.

Vi publicerar inte kommentarer som bryter mot lag eller tidningens förhållningsregler.

Vi publicerar inte kommentarer som exempelvis innehåller nedsättande omdömen om kön, ras, religion eller sexuell läggning och kommentarer som innebär spridning av innehåll som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller om det är uppenbart att användaren gjort intrång i upphovsrätten.

Vi publicerar inte kommentarer som innebär förtal, spridning av felaktiga rykten och propaganda samt kommentarer som innehåller personangrepp eller reklam.

Medievärlden publicerar inte heller kommentarer som vi inte vill visa upp i anslutning till våra artiklar, om de exempelvis bedöms vara irrelevanta eller ha en negativ inverkan på samtalsklimatet.

Medievärlden på nätet följer de etiska reglerna för press, TV och radio.

Besökare uppmanas anmäla kommenterar som bryter mot lag och uppförandekod via anmälningsfunktionen eller att direkt kontakta chefredaktör: Axel Andén på 070-3733360

Fler inlägg

13 februari, 2015 - 11:30

Hur ska Aftonbladet granska Flashback?

Aftonbladet gör precis det som media ska göra. Ändå blir reaktionerna starka. Varför?

På gårdagens hearing i riksdagen om journalisters och redaktioners säkerhet tog både redaktörer och politiker upp hat och hot på nätet som ett stort samhällsproblem som drabbar enskilda individer men också hotar press- och yttrandefriheten och det demokratiska samtalet. Det vill säga grundbultarna i en demokrati.

Media, i det här fallet Aftonbladet, granskar detta fenomen, och de personer som är drivande. I de fall där de granskade har förtroendeuppdrag publicerar Aftonbladet namn och bild. Helt enligt boken i den traditionella mediebranschen. Men det är många som de senaste dagarna ifrågasatt granskningarna, inte minst kommentatorer på Aftonbladets egen Facebooksida.

Exempelvis påstås det att Aftonbladet "hänger ut" folk när tidningens journalister ringer upp eller intervjuar personer som sedan anonymiseras. Det skulle i så fall innebära en rejäl vidgning av begreppet uthängning. För faktum är att så jobbar media ofta, för att beskriva olika ämnen, att journalister söker upp personer som anonymt får berätta om något. De enda som blivit uthängda, i klassisk mening, i denna granskning är personer med förtroendeuppdrag.

Den andra delen av kritiken verkar handla om att media bör respektera Flashbacks egna regler om att aldrig outa användare så att de ska kunna exempelvis prata om svåra saker. Det är en rimlig oro, men absolut inte ett argument mot Aftonbladets granskning. Att de terapeutiska delarna av Flashback skadas av att de kriminella delarna granskas är inte granskarens fel. De olika delarna kanske i så fall borde ha separata forum eller i alla fall separata databaser.

Den som torgför sina åsikter på ett forum har sökt offentlighet för sina åsikter, oavsett om den gjort det anonymt. Anonymiteten är ensidigt vald och media har inget ansvar att skydda den. Medieföretag är inte myndigheter. Medias uppgift är att samla in information och sedan publicera det som är sant och relevant och där allmänintresset uppväger den eventuella publicitetsskadan. För att en publicitetsskada ska uppstå måste personen av uppgifterna i publiceringen bli utpekad i en vidare krets. Att någon kan kartlägga en person på Flashback och sedan koppla ihop det med Aftonbladets publicering är inte Aftonbladets ansvar. Då är det den kartläggande personen och möjligen Flashback som står för utpekandet.

Att någon känner ett vagt obehag inför själva informationsinsamlandet och att media sitter på känslig information är inte ett argument som håller mot en granskning, om publiceringarna i sig håller. Media har alltid hanterat stora mängder känslig information, på senare tid exempelvis Snowdenmaterialet och Skånepolisens romregister.

Så utkräv ansvaret där det bör utkrävas:

1) Någon har fått Flashbackanvändarna att tro att de är anonyma bara för att de skriver på Flashback och att resten av samhället av någon anledning också skulle acceptera forumets regler. Vill du ha en hemlig klubb med hemliga åsikter så får du se till att göra den hemlig. Vilket leder till:

2) Någon har bestämt att Flashbacktrådarna ska vara öppna för vem som helst och dessutom indexeras av Google. Det innebär att de som förtalas och beljugs släpas i smutsen inför övriga samhället, men också att yttrandena i högre utsträckning blir en del av offentligheten än de blivit på ett stängt eller i alla fall oindexerat forum, och att det alltså blir mer motiverat och pressetiskt ok att exponera avsändarna på detta forum. 

Aftonbladet granskar just nu personer som skadar andra människor och driver samhället i en farlig riktning. Det går att diskutera enskilda publiceringar, så klart. Men den som ifrågasätter Aftonbladets granskning av Flashback får gärna svara på frågan: Hur tycker du själv att näthatarna ska granskas?

Anonymitet kan vara viktigt för integritetskänsliga uppgifter, men vill vi ha en anonymiserad offentlighet? Där anonyma konton kan bli opinionsbildare och makthavare som inte får granskas av media. 

Frågan är om det är aktörerna Aftonbladet / Flashback som väcker så starka känslor. Hade det blivit samma proteststorm om exempelvis Uppdrag Granskning hade granskat kommentatorer på Familjelivs forum som ägnar sig åt olagligheter där?

Slutligen: Två saker borde oroa mediebranschen i detta:

1) Många verkar mer bekväma med att Flashbacks administratörer (och hur är det med annonsörer, samarbetspartners?) har tillgång till dessa data än att Aftonbladet har det, och anse att integriteten är kränkt bara för att Aftonbladet har tillgång till uppgifter. Det kan ha att göra med en förändrad syn på media och journalister. Som Eva Elmsäter från SVT sade på hearingen i riksdagen i går: Tidigare upplevdes journalister som professionella yrkesutövare. Nu upplevs de som en del av fiendesidan.

2) Det som sker kan ses som en begynnande maktkamp mellan två maktsfärer, en ny, byggd på decentralisering, anonymitet (för de som ingår) och snabbrörlighet, en gammal och centraliserad som vilar på traditioner och ett historiskt informationsmonopol. Båda med många besökare och stor makt över andra människors liv genom sina publiceringar och uthängningar. 

UPPDATERAD: Har tidigare bloggat om Flashback här.

4 februari, 2015 - 14:52

Fritt fram för hets på Twitter

Hovrätten friar en nazist som dömdes för hets mot folkgrupp på Twitter. Anledningen: Andra kan ha använt hans konto.

Medievärlden har tidigare skrivit om tingsrättens dom, där mannen fälldes för två Twitterinlägg som bedömdes vara hets mot folkgrupp. En publicering innehöll en nidbild föreställande en judisk man som äter upp Sverigedemokraternas partisymbol. En annan hyllade Gyllene gryning och innehöll frasen "Död åt Sion".

Mannen har erkänt att kontot var hans, men hävdar att han inte skrivit de aktuella inläggen. Andra personer hade också tillgång till kontot för att kunna publicera saker i hans namn, eftersom han är en av gruppens mer offentliga personer. Han lät ändå bilden och texten ligga kvar, då han inte trodde att de innebar hets mot folkgrupp.

Hovrätten skriver: "XX invändning att det inte är han som har lagt ut bilden eller skrivit texten har inte, såvitt framkommit i målet, lett till att någon ytterligare utredningsåtgärd har vidtagits från åklagaren. Hovrätten finner inte att hans invändning och hans förklaring till varför hans konto har använts av annan än honom är så osannolik att den kan lämnas utan avseende. X X uppgift ska därför ligga till grund för bedömningen.

Den friade nazisten kommenterar själv domen på sitt eget forum: "Jag och Mollgan kommer fortsätta twittra."

Domen innebär att det blir svårt att fälla någon för publiceringar på Twitter om personen hävdar att andra har inloggningsuppgifterna till kontot.

21 januari, 2015 - 16:11

Vad är ett drev?

Ordet drev verkar nu kunna användas så fort olika avsändare skriver kritiskt om samma person. Vid ett seminarium igår, med Håkan Juholt som gäst, behandlade ämnet mer akademiskt.

Det går lite inflation i användningen av ordet drev. Idag satte Resumé exempelvis rubriken "Twitterdrev mot Boisens artiklar om digerdöden" efter att några Twitterprofiler drivit med tidningens publiceringar.

Igår diskuterade Håkan Juholt och medieprofessorn Lars Nord mediedrev på ett seminarium anordnat av Institutet för mediestudier. Samtalsledare var institutets nya föreståndare Lars Truedson.

Till en början var det tänkt att Jan Helin skulle ha varit med på scen, men då hade inte Juholt ställt upp. Enligt Håkan Juholt för att han inte var säker på att han skulle kunna göra en lika bra insats i så fall, eftersom tidningen med sina löpsedlar och arbetsmetoder skadat honom och hans familj.

Lars Nords definition av ett drev är: ”omfattande och ensidig mediebevakning av ledande medier och journalister av en person, organisation eller institution med anledning av ett normöverskridande och där utgången av förloppet är oviss”

Några förändringar han kan se nu jämfört med tidigare:

  • Det är ett nytt medielandskap med fler kanaler som publicerar i snabbare tempo
  • Intensiteten i drevet kan gå upp och ned över tid, som i fallet med Juholt, vilket kan göra det svårare att avgöra om det är ett drev innan utgången är klar
  • Stereotypa bilder av personer sätts ofta tidigt, ibland långt före drevet, exempelvis i gestaltningen av vinnare och förlorare

Han tog också upp att mediedrev är ett väldigt negativt laddat ord, medan kritisk granskning är väldigt positivt laddat, men att de i själva verket ofta ligger väldigt nära varandra.

Håkan Juholt tyckte att de flesta i journalistkollektivet gjorde ett bra arbete, och att Aftonbladets första artikel om bostadsbidraget var helt ok.

"Jag tänkte gott om dem och tyckte att de allra flesta gjorde ett väldigt bra jobb. Jag hade ingen lust att gå ut och ropa schas. Sedan fanns det en del som spänner sig och går ett steg för långt."

Det som förvånade honom mest var att alla sprang åt samma håll och att ingen stannade upp och frågade sig om det fanns något bakom det som hände.

"När jag själv tipsar media har jag alltid ett syfte med det, det var därför det var så förvånande att ingen tänkte den tanken".

Som exempel på övertramp nämner han journalister som försökte provocera honom att ryta ifrån, genom att exempelvis tala illa om hans sambo. "De hade som arbetsmetod att försöka få mig arg" Att ständigt vara teleobjektivbevakad i hemmet var också jobbigt, även om han hade mer förståelse för det.

Kanske kunde det vara en definition ur den jagades perspektiv: Du är utsatt för ett drev när du har journalister och fotografer runt bostaden dag efter dag.

Fotnot: Samtalet har bandats och kommer att läggas ut på mediestudier.se.

19 januari, 2015 - 15:26

Upp och ned för Medievärlden!

Förra veckan slog Medievärlden nytt besöksrekord både på öppna sajten och på Premiumsajten. Den här veckan inleddes dock i källaren.

Förra veckan slog Medievärlden nya trafikrekord: 32 000 unika webbläsare och 62 000 sidvisningar på medievarlden.se. Nyheterna om domen mot en tonåring som förtalat sig själv och om GP:s nya politiska redaktör Alice Teodorescu bidrog starkt till rekorden.

Förra veckan slog även Premiumsajten nya besöksrekord, och Anders Malmstens rapport om medieköparnas syn på mediebranschen blev det näst mest nedladdade materialet någonsin.

En annan glädjande nyhet är att vår första workshop, som vi arrangerar i samarbete med TT Kompetens i februari, nu är helt fullbokad. I april kommer dock en ny chans att få dela Katarina Graffmans bild av ungas medianvändning, nästa workshop blir torsdag 16 april på förmiddagen. Läs mer här.

Den här veckan inleddes däremot med motgång då vår sajt låg nere under större delen av morgonen och förmiddagen samtidigt som vi hade en nyhet som vi annars skulle ha varit först med, fruktansvärt irriterande naturligtvis. Nu är sajten snällt uppe och snurrar igen och vi väljer att se det inträffade som en tillfällig dipp och inte som ett trendbrott.

7 januari, 2015 - 15:04

En fruktansvärd dag

Idag är fruktansvärd dag för alla som tror på det fria ordet och det öppna samhället.

Dödliga attacker mot tidningsredaktioner är extremt ovanliga i Europa, även om hotbilden är stor och attacker förekommer. Dagens attack mot satirtidningen Charlie Hebdo sticker ut genom att ha varit extremt välplanerad och brutal enligt de vittnesmål som kommit. Terroristerna verkar ha varit tungt beväpnade och betett sig som att de var i krig.

I dag går tankarna i första hand till de mördade och deras närstående. Ett kriscentrum har upprättats nära tidningens redaktion för att ta hand om förtvivlade anhöriga. Merparten av offren var journalister som enbart gjorde sitt jobb, journalister som idag mördades enbart för vad de skrivit och ritat. Det är helt ofattbart.

Den franska tidningsbranschen och journalister världen över är i chock, och många andra tidningar har höjt säkerheten. Men terrordådet sänder också en chockvåg genom hela Europa och övriga världen. För alla som tror på pressfrihet, yttrandefrihet och demokrati är 7 januari 2015 en fruktansvärd dag. 

19 december, 2014 - 11:39

Glöm inte nominera till Årets Dagstidning!

Jul och nyårsuppehållet är ett perfekt tillfälle att fila på din nominering till Årets Dagstidning! Deadline för nomineringarna är 16 januari.

TU, Medievärlden och Utgivarna arrangerar Årets Dagstidning 2015 och Mommapriset. 

Du kan nominera till klasserna:

Årets Dagstidning – Helhetspriset

Mommapriset - Årets Utgivare

Årets Redaktion

Årets Marknadsorganisation

Årets Kampanj

Vem som helst kan anmäla bidrag till en eller flera av de fem tävlingsklasserna (ovan länkade till nominering och all info). Perioden som bedöms är 1 januari 2014 till sista december 2014.

Senast den 16 januari 2015 ska nomineringarna vara inne. Kompletterande underlag och material till tävlingen kan skickas in fram till den 26 januari. Jurygrupperna består av namnstarka och kunniga personer handplockade för uppdraget.

Prisutdelningen äger rum i samband med Mediedagarna (Meg15) i Göteborg där vi kommer att ha mingel och festlig prisutdelning på kvällen den 5 mars.

Mommapriset - Årets utgivare - är ett nytt pris introducerat av Utgivarna. Momma (Margareta Momma) var en av Europas första kvinnliga redaktörer, vågade i strid och gick före tidens rådande tankar och framförde "avancerade åsikter i upplysningstidehvarfvets anda" (Svenskt biografiskt handlexikon). Priset ska utdelas årligen.

Läs allt om Årets Dagstidning och Mommapriset här.

11 december, 2014 - 14:52

Varning för oseriös användning av dold kamera

En grupp ungdomar filmar personer i vad de kallar "sociala experiment" som okritiskt sprids vidare av andra medier.

Klippen har fått en stor viral spridning på Youtube, och återpublicerats av flera etablerade medieföretag med rubriker på temat "En tjej blir misshandlad – bara en av 53 personer säger ifrån".

Nu har fastighetsvärden i ett av husen där gruppen filmat satt upp en lapp där de uppmanar de boende som utsatts att vända sig till polisen. "Det har kommit till vår kännedom att en grupp ungdomar olovligen filmat i hissarna som sedan lagts ut på sociala medier. Vi har varit i kontakt med polisen angående detta och vill gärna att de hyresgäster som inte uppskattat denna filmning kontaktar oss alternativt polisen direkt". 

Frågan är om filmandet kan vara brottsligt?

Bryter det mot den nya fotolagen?

Om hissar och trappuppgångar omfattas av den nya fotolagen är inte prövat, men med stor sannolikhet omfattas inte sådana miljöer. Den privata sfären som lagen siktar in sig på börjar nog först vid ytterdörren.

Kan det röra sig om förtal?

Det är möjligt. Gruppen pekar ut identifierbara personer som klandervärda. Och fortsätter göra det i efterföljande intervjuer där de pratar om att de som kritiserar dem antagligen skäms för att de inte ingripit. Även om ansikten maskats har många kläder och andra attribut som gör dem identifierbara för grannar och andra som de inte känner.

Här är det också intressant om anklagelserna är sanna eller inte. Har de som filmas ignorerat att en kvinna misshandlats, eller har de uppfattat situationen som en sketch eller filminspelning? Om gruppen hade intervjuat personerna efteråt hade det stärkt deras case, nu är det omöjligt att veta varför en viss person inte ingripit. De uthängda personerna har inte fått en chans att bemöta anklagelserna.

Något allmänintresse kan de i alla hänseenden knappast hänvisa till. Taffligt utförda sketcher har inget allmänintresse eller journalistiskt värde. 

Den enda som verkar ha reagerat på metoderna är Jack Werner på Metros Viralgranskaren, som granskat metoderna och uttalat sig i en artikel i Nyheter24. I sin senaste radiokrönika i Medierna i P1 räknar han också upp en lång rad internationella exempel där en dold kamera påstås visa något den kanske inte alls visar.

Smygfilmningar utförda av nya medieaktörer och oansvariga utgivare är ett nytt fenomen som de traditionella medierna nu måste lära sig att hantera. En god start är att tillämpa vanlig källkritik.

Fotnot: Kollegan Mikael Marklund varnade redan för tre veckor sedan i sitt blogginlägg om klicksajterna. "Punkt 5. Superdupertabben du inte trodde var möjlig! Ett publicistiskt haveri av stora mått väntar runt hörnet. När ska någon lacka till på att de blivit uthängda som ett klantarsel av bibliska mått?..."

9 december, 2014 - 09:54

Inte fel kalla SD fascistiskt

Publicistklubbens ordförande Björn Häger efterlyser en intellektuellt hederlig analys av vad SD ska kallas. "Diktatur och dödsläger" är nivån han själv lägger sig på. UPPDATERAD

Det går naturligtvis att diskutera vilken etikett som är mest korrekt när det gäller Sverigedemokraterna. Men det är något helt annat att säga att det är fel att kalla partiet fascistiskt.

Björn Häger skriver i sitt inlägg på Journalisten.se: ”De flesta kopplar det till Mussolini, våld och diktatur. Därför blir det knepigt med tolkningen när Löfven hänvisar till en definition där det totalitära och antidemokratiska har tagits bort.”

Men fascism är inte något binärt som du antingen är eller inte är och Sverigedemokraterna uppfyller faktiskt många av fascismens kriterier: nationalismen, uppdelningen av människor i vi och dom, idén om ett svunnet idealsamhälle, och att det nu förstörs av utländsk påverkan och inhemska förrädare. Fascistiska partier har i många fall gett sig in i partipolitiken och kallat sig demokratiska när det gynnat dem. Man kan alltså inte säga att det är fel att kalla partiet Sverigedemokraterna fascistiskt eller nyfascistiskt. (Därmed inte sagt att alla partiets väljare skulle vara det!) Många forskare verkar bedöma partiet enbart efter vad de skriver i sitt partiprogram, men där kan de ju faktiskt skriva precis vad de vill.

I sin text återger Björn Häger dessutom okritiskt den propaganda olika nazistgrupper spridit ut för att smutskasta Henrik Arnstad. (Den går ut på att han inte är historiker eftersom han inte har tagit ut en fil kand. i ämnet historia.*) Själv kallar han sig numera vetenskapsjournalist.

Björn Häger anser vidare att vi måste spara ordet fascist tills det kommer riktiga fascister. ”Klassas ett parti som totalitärt och odemokratiskt får det också konsekvenser i själva bemötandet. Finner vi att SD är fascistiskt i ordets traditionella mening då ska bevakningen ändras i grunden. Ett parti som vill ha diktatur och dödsläger skulle inte få tala fritt i radio och TV. Sannolikt inte hos något seriöst medium. Ett sådant parti skulle svenska journalister aktivt bekämpa”, skriver han.

Men tänk Björn Häger, om partiet behåller allt annat, men skippar pratet om diktatur och dödsläger. Hur ofta brukar kommunistiska partier i de demokratiska systemen prata om diktatur och dödsläger? Ska man inte längre kalla dem kommunister då?

Björn Häger erkänner i alla fall att om SD skulle vara det fascistiska partiet, då borde alla journalister, inte minst inom public service, behandla dem på ett annat sätt än idag. Tyvärr verkar delar av public service, med SVT:s Agenda i spetsen, vara inne på Björn Hägers linje. Att SD är ett vanligt demokratiskt parti och bör behandlas därefter. Och att det enda som kan ändra på det är om partiet går till val på Mussolini, diktatur och dödsläger.

*Läget förefaller vara så här (Uppdaterad): Henrik Arnstad är examinerad på ämnena i kandidatkursen, men har inte plockat ut någon fil kand. Om han kan göra det beror på om han får räkna in sin journalistutbildning från Poppius, vilket inte är prövat ännu. Han har läst Stockholms universitets masterskurs i historia och kurser i historia på avancerad nivå sedan 2011, och fått artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Just nu läser han kursen "de islamska ländernas modernhistoria". Han har också skrivit en bok om fascismen: "Älskade fascism: de svartbruna rörelsernas ideologi och historia".

Uppdaterad: Läs Björn Hägers svar här: "Björn Häger: Du går för långt"

Det här inlägget går inte att kommentera, men vi tar gärna emot diskussionsinlägg, mejla redaktion@medievarlden.se!

4 december, 2014 - 13:37

Medievärlden Premium släpper ny sajt!

När vi startade var sajten mest ett arkiv för rapporterna. Det vi släpper idag är något helt annat!

När vi startade Medievärlden Premium för ett år sedan var det med en enkel sajt där besökarna kunde ladda hem rapporter och analyser.

I övrigt var sajten ett blankt blad som vi fyllt på med innehåll efter behov. Det fanns en bloggplattform som vi började använda för att publicera intervjuer och snabba analyser. Efter några månader började vi skicka ut ett veckobrev med omvärldsbevakning, som dock inte hade någon plats på sajten.

I början fanns det inte heller något större behov av struktur eller sökbarhet. Det fanns helt enkelt inget att strukturera. Så är det inte längre. Sedan starten har vi publicerat 75 rapporter och analyser, ytterligare 50 intervjuer och snabbanalyser och över 500 nyhetsbrevsnotiser.

Nu tar vi steget från arkiv till levande sajt med ständigt nytt innehåll i form av rapporter, analyser, snabbanalyser, omvärldsbrev, intervjuer, interaktiv grafik/statistik, länksamlingar, dokument och sammanfattningar. Det går nu också att diskutera med skribenterna och med andra inloggade användare.

Ett urval av nyheter:

  • En helt ny förstasida med aktuella puffar och taggar och den senaste grafiken.
  • Möjlighet att gå in på djupet i form av taggar, kategorier och ämnessidor.
  • En ny form för intervjuer om aktuella och affärskritiska ämnen exklusivt för Medievärlden Premiums läsare.
  • En ny form för snabbanalyser där våra experter ger snabba kommenterar till affärer och skeenden.
  • En plats för omvärldsbreven på sajten där du kan läsa tidigare brev.
  • Möjlighet att kommentera publikationer, intervjuer och snabbanalyser.
  • En sökfunktion som rullas ut idag och vidareutvecklas den närmaste tiden.
  • En sida där alla experter visas och expertsidor med allt deras innehåll listas.
  • Sajten är responsiv och fungerar på alla skärmstorlekar.

Nyfiken på den nya sajten? Även du som ännu inte är kund kan nu få en bra bild av tjänsten. Kolla här! 

Sajten är byggd med Ruby on Rails av Kollegorna, där Per Sandström, Samuel Carlsson, Urban Sandén och Henrik Sjökvist gjort en fantastiskt jobb! De bloggar om nya sajten här.

27 oktober, 2014 - 15:22

Fem tankar om SvD:s format för långläsning

I helgen var det premiär för SVD:s nya format story. Här är fem reflektioner om det nya formatet för långläsning.

Kollegan Mikael Marklund skrev för en månad sedan om att nyhetssajterna nu börjar ta upp den tråd som hängt lite löst sedan de pampiga Ipadmagasinen lagts i sparlåga. Ett av de mest välgjorda då var SvD:s insikt, och det nya responsiva story-formatet imponerar också.

Här kommer mina fem tankar om SvD:s nya långformat:

  1. När jag läste artikeln i papperstidningen saknade jag fler bilder och karta saknar jag ofta när jag läser utlandsrep, men detta fick jag i den digitala varianten. Den digitala kartan var utmärkt, men varför inte använda den mer, märka ut fler saker i kartan, till exempel Swedbankhuset? När det gäller bilderna hade jag även här velat ha mer. Varför inte ösa på med tiotals bilder per bildsnurra?
  2. Utan en väldigt bra text stannar man upp i läsningen när blocken med annat innehåll kommer. Lyckligtvis är detta en väldigt bra text! 
  3. Det centrerade formatet utan reklam och annat spaltmaterial ger en väldigt exklusiv känsla. Frågan är hur en eller två annonser skulle fungera i den här miljön. Jag tänker på det koncept som Fredrik Strömberg och Peder Bonnier utvecklade på Bonnier Tidskrifter.
  4. Vad är affärsmodellen, är det exklusiva annonser eller ska formatet stärka prenumerationserbjudandet? Kan man göra båda delarna?
  5. Frågan är om framtiden ligger i att fortsätta välja ut de absolut bästa texterna som publiceras i papperstidningen eller ha exklusivt material för storyformatet. En annan är om formatet ska vara textdrivet, eller om det ska finnas berättelser där andra typer av innehåll bär huvudstoryn.