Axel Andén

– om branschutveckling och publiceringar

22 november, 2011 - 13:51

Nu vill vi ha fler namn!

I våras publicerade vi temat "Etnisk enfald". Nu är det hög tid att komplettera med namnförslag.

I våras undersökte vi, tillsammans med Damon Rasti som bland annat ligger bakom Facebookgruppen Inga invandrare, hur stor den etniska enfalden är bland svenska kolumnister. Läs temat här.

Vi utlovade då en lista med namn för den tidning som vill minska enfalden. Nu är det hög tid att publicera den listan, men vi vill också ge en ny chans att bidra med namn! 

Mejla redaktion@medievarlden.se, skriv en kommentar nedan, eller skriv på Facebookgruppen Inga invandrare om du  vill tipsa om någon!

Fotnot: Nyheter24 har gjort en liknande granskning: texten "En berättelse som inte får berättas" publicerades idag.

Skriv in flera mejladresser, antingen på separata rader eller med kommatecken emellan.
(Ditt namn) har skickat dig ett meddelande från Medievärlden
(Ditt namn) vill tipsa dig om följande hos Medievärlden.
Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Kommentarerna är en av sajtens mest värdefulla beståndsdelar. De tillför ny information, ifrågasätter den som finns och kommer med nya infallsvinklar och uppslag. Kommentarerna utvecklar oss, vår bevakning och våra läsare. Tänk bara på att:

Publicerade kommentarer blir tillgängliga för andra användare och kan även användas på andra platser än medievarlden.se.

Medievärlden tillämpar förhandsmoderering, vilket innebär att Medievärldens ansvarige utgivare också är ansvarig utgivare för alla kommentarer som publiceras på sajten.

Vi publicerar inte kommentarer som bryter mot lag eller tidningens förhållningsregler.

Vi publicerar inte kommentarer som exempelvis innehåller nedsättande omdömen om kön, ras, religion eller sexuell läggning och kommentarer som innebär spridning av innehåll som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller om det är uppenbart att användaren gjort intrång i upphovsrätten.

Vi publicerar inte kommentarer som innebär förtal, spridning av felaktiga rykten och propaganda samt kommentarer som innehåller personangrepp eller reklam.

Medievärlden publicerar inte heller kommentarer som vi inte vill visa upp i anslutning till våra artiklar, om de exempelvis bedöms vara irrelevanta eller ha en negativ inverkan på samtalsklimatet.

Medievärlden på nätet följer de etiska reglerna för press, TV och radio.

Besökare uppmanas anmäla kommenterar som bryter mot lag och uppförandekod via anmälningsfunktionen eller att direkt kontakta chefredaktör: Axel Andén på 070-3733360

Fler inlägg

11 december, 2014 - 14:52

Varning för oseriös användning av dold kamera

En grupp ungdomar filmar personer i vad de kallar "sociala experiment" som okritiskt sprids vidare av andra medier.

Klippen har fått en stor viral spridning på Youtube, och återpublicerats av flera etablerade medieföretag med rubriker på temat "En tjej blir misshandlad – bara en av 53 personer säger ifrån".

Nu har fastighetsvärden i ett av husen där gruppen filmat satt upp en lapp där de uppmanar de boende som utsatts att vända sig till polisen. "Det har kommit till vår kännedom att en grupp ungdomar olovligen filmat i hissarna som sedan lagts ut på sociala medier. Vi har varit i kontakt med polisen angående detta och vill gärna att de hyresgäster som inte uppskattat denna filmning kontaktar oss alternativt polisen direkt". 

Frågan är om filmandet kan vara brottsligt?

Bryter det mot den nya fotolagen?

Om hissar och trappuppgångar omfattas av den nya fotolagen är inte prövat, men med stor sannolikhet omfattas inte sådana miljöer. Den privata sfären som lagen siktar in sig på börjar nog först vid ytterdörren.

Kan det röra sig om förtal?

Det är möjligt. Gruppen pekar ut identifierbara personer som klandervärda. Och fortsätter göra det i efterföljande intervjuer där de pratar om att de som kritiserar dem antagligen skäms för att de inte ingripit. Även om ansikten maskats har många kläder och andra attribut som gör dem identifierbara för grannar och andra som de inte känner.

Här är det också intressant om anklagelserna är sanna eller inte. Har de som filmas ignorerat att en kvinna misshandlats, eller har de uppfattat situationen som en sketch eller filminspelning? Om gruppen hade intervjuat personerna efteråt hade det stärkt deras case, nu är det omöjligt att veta varför en viss person inte ingripit. De uthängda personerna har inte fått en chans att bemöta anklagelserna.

Något allmänintresse kan de i alla hänseenden knappast hänvisa till. Taffligt utförda sketcher har inget allmänintresse eller journalistiskt värde. 

Den enda som verkar ha reagerat på metoderna är Jack Werner på Metros Viralgranskaren, som granskat metoderna och uttalat sig i en artikel i Nyheter24. I sin senaste radiokrönika i Medierna i P1 räknar han också upp en lång rad internationella exempel där en dold kamera påstås visa något den kanske inte alls visar.

Smygfilmningar utförda av nya medieaktörer och oansvariga utgivare är ett nytt fenomen som de traditionella medierna nu måste lära sig att hantera. En god start är att tillämpa vanlig källkritik.

Fotnot: Kollegan Mikael Marklund varnade redan för tre veckor sedan i sitt blogginlägg om klicksajterna. "Punkt 5. Superdupertabben du inte trodde var möjlig! Ett publicistiskt haveri av stora mått väntar runt hörnet. När ska någon lacka till på att de blivit uthängda som ett klantarsel av bibliska mått?..."

9 december, 2014 - 09:54

Inte fel kalla SD fascistiskt

Publicistklubbens ordförande Björn Häger efterlyser en intellektuellt hederlig analys av vad SD ska kallas. "Diktatur och dödsläger" är nivån han själv lägger sig på. UPPDATERAD

Det går naturligtvis att diskutera vilken etikett som är mest korrekt när det gäller Sverigedemokraterna. Men det är något helt annat att säga att det är fel att kalla partiet fascistiskt.

Björn Häger skriver i sitt inlägg på Journalisten.se: ”De flesta kopplar det till Mussolini, våld och diktatur. Därför blir det knepigt med tolkningen när Löfven hänvisar till en definition där det totalitära och antidemokratiska har tagits bort.”

Men fascism är inte något binärt som du antingen är eller inte är och Sverigedemokraterna uppfyller faktiskt många av fascismens kriterier: nationalismen, uppdelningen av människor i vi och dom, idén om ett svunnet idealsamhälle, och att det nu förstörs av utländsk påverkan och inhemska förrädare. Fascistiska partier har i många fall gett sig in i partipolitiken och kallat sig demokratiska när det gynnat dem. Man kan alltså inte säga att det är fel att kalla partiet Sverigedemokraterna fascistiskt eller nyfascistiskt. (Därmed inte sagt att alla partiets väljare skulle vara det!) Många forskare verkar bedöma partiet enbart efter vad de skriver i sitt partiprogram, men där kan de ju faktiskt skriva precis vad de vill.

I sin text återger Björn Häger dessutom okritiskt den propaganda olika nazistgrupper spridit ut för att smutskasta Henrik Arnstad. (Den går ut på att han inte är historiker eftersom han inte har tagit ut en fil kand. i ämnet historia.*) Själv kallar han sig numera vetenskapsjournalist.

Björn Häger anser vidare att vi måste spara ordet fascist tills det kommer riktiga fascister. ”Klassas ett parti som totalitärt och odemokratiskt får det också konsekvenser i själva bemötandet. Finner vi att SD är fascistiskt i ordets traditionella mening då ska bevakningen ändras i grunden. Ett parti som vill ha diktatur och dödsläger skulle inte få tala fritt i radio och TV. Sannolikt inte hos något seriöst medium. Ett sådant parti skulle svenska journalister aktivt bekämpa”, skriver han.

Men tänk Björn Häger, om partiet behåller allt annat, men skippar pratet om diktatur och dödsläger. Hur ofta brukar kommunistiska partier i de demokratiska systemen prata om diktatur och dödsläger? Ska man inte längre kalla dem kommunister då?

Björn Häger erkänner i alla fall att om SD skulle vara det fascistiska partiet, då borde alla journalister, inte minst inom public service, behandla dem på ett annat sätt än idag. Tyvärr verkar delar av public service, med SVT:s Agenda i spetsen, vara inne på Björn Hägers linje. Att SD är ett vanligt demokratiskt parti och bör behandlas därefter. Och att det enda som kan ändra på det är om partiet går till val på Mussolini, diktatur och dödsläger.

*Läget förefaller vara så här (Uppdaterad): Henrik Arnstad är examinerad på ämnena i kandidatkursen, men har inte plockat ut någon fil kand. Om han kan göra det beror på om han får räkna in sin journalistutbildning från Poppius, vilket inte är prövat ännu. Han har läst Stockholms universitets masterskurs i historia och kurser i historia på avancerad nivå sedan 2011, och fått artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Just nu läser han kursen "de islamska ländernas modernhistoria". Han har också skrivit en bok om fascismen: "Älskade fascism: de svartbruna rörelsernas ideologi och historia".

Uppdaterad: Läs Björn Hägers svar här: "Björn Häger: Du går för långt"

Det här inlägget går inte att kommentera, men vi tar gärna emot diskussionsinlägg, mejla redaktion@medievarlden.se!

4 december, 2014 - 13:37

Medievärlden Premium släpper ny sajt!

När vi startade var sajten mest ett arkiv för rapporterna. Det vi släpper idag är något helt annat!

När vi startade Medievärlden Premium för ett år sedan var det med en enkel sajt där besökarna kunde ladda hem rapporter och analyser.

I övrigt var sajten ett blankt blad som vi fyllt på med innehåll efter behov. Det fanns en bloggplattform som vi började använda för att publicera intervjuer och snabba analyser. Efter några månader började vi skicka ut ett veckobrev med omvärldsbevakning, som dock inte hade någon plats på sajten.

I början fanns det inte heller något större behov av struktur eller sökbarhet. Det fanns helt enkelt inget att strukturera. Så är det inte längre. Sedan starten har vi publicerat 75 rapporter och analyser, ytterligare 50 intervjuer och snabbanalyser och över 500 nyhetsbrevsnotiser.

Nu tar vi steget från arkiv till levande sajt med ständigt nytt innehåll i form av rapporter, analyser, snabbanalyser, omvärldsbrev, intervjuer, interaktiv grafik/statistik, länksamlingar, dokument och sammanfattningar. Det går nu också att diskutera med skribenterna och med andra inloggade användare.

Ett urval av nyheter:

  • En helt ny förstasida med aktuella puffar och taggar och den senaste grafiken.
  • Möjlighet att gå in på djupet i form av taggar, kategorier och ämnessidor.
  • En ny form för intervjuer om aktuella och affärskritiska ämnen exklusivt för Medievärlden Premiums läsare.
  • En ny form för snabbanalyser där våra experter ger snabba kommenterar till affärer och skeenden.
  • En plats för omvärldsbreven på sajten där du kan läsa tidigare brev.
  • Möjlighet att kommentera publikationer, intervjuer och snabbanalyser.
  • En sökfunktion som rullas ut idag och vidareutvecklas den närmaste tiden.
  • En sida där alla experter visas och expertsidor med allt deras innehåll listas.
  • Sajten är responsiv och fungerar på alla skärmstorlekar.

Nyfiken på den nya sajten? Även du som ännu inte är kund kan nu få en bra bild av tjänsten. Kolla här! 

Sajten är byggd med Ruby on Rails av Kollegorna, där Per Sandström, Samuel Carlsson, Urban Sandén och Henrik Sjökvist gjort en fantastiskt jobb! De bloggar om nya sajten här.

27 oktober, 2014 - 15:22

Fem tankar om SvD:s format för långläsning

I helgen var det premiär för SVD:s nya format story. Här är fem reflektioner om det nya formatet för långläsning.

Kollegan Mikael Marklund skrev för en månad sedan om att nyhetssajterna nu börjar ta upp den tråd som hängt lite löst sedan de pampiga Ipadmagasinen lagts i sparlåga. Ett av de mest välgjorda då var SvD:s insikt, och det nya responsiva story-formatet imponerar också.

Här kommer mina fem tankar om SvD:s nya långformat:

  1. När jag läste artikeln i papperstidningen saknade jag fler bilder och karta saknar jag ofta när jag läser utlandsrep, men detta fick jag i den digitala varianten. Den digitala kartan var utmärkt, men varför inte använda den mer, märka ut fler saker i kartan, till exempel Swedbankhuset? När det gäller bilderna hade jag även här velat ha mer. Varför inte ösa på med tiotals bilder per bildsnurra?
  2. Utan en väldigt bra text stannar man upp i läsningen när blocken med annat innehåll kommer. Lyckligtvis är detta en väldigt bra text! 
  3. Det centrerade formatet utan reklam och annat spaltmaterial ger en väldigt exklusiv känsla. Frågan är hur en eller två annonser skulle fungera i den här miljön. Jag tänker på det koncept som Fredrik Strömberg och Peder Bonnier utvecklade på Bonnier Tidskrifter.
  4. Vad är affärsmodellen, är det exklusiva annonser eller ska formatet stärka prenumerationserbjudandet? Kan man göra båda delarna?
  5. Frågan är om framtiden ligger i att fortsätta välja ut de absolut bästa texterna som publiceras i papperstidningen eller ha exklusivt material för storyformatet. En annan är om formatet ska vara textdrivet, eller om det ska finnas berättelser där andra typer av innehåll bär huvudstoryn. 
22 oktober, 2014 - 12:20

Sveriges Radio tar mångfald på allvar

Sveriges Radio har det senaste året utmärkt sig som ett medieföretag som tar mångfaldsarbetet på allvar.

Mångfald inom medier är viktigt på många plan. Representationen på redaktionerna påverkar publiceringarna vilket i sin tur påverkar hela samhället.

Public servicebolagen har ett särskilt ansvar för detta, i sändningstillståndet finns skrivningar om att "Programverksamheten ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv" och att "programmen ska utformas så att de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser skiftande förutsättningar och intressen hos befolkningen i hela landet".

Trots detta har bolagen i mångt och mycket varit reservat för den vita medelklassen. Men nu håller något på att hända, och det är på Sveriges Radio det händer.

Det märks, lite mer diffust, i hur man matchar och står upp för sina medarbetare.

Det märks, väldigt tydligt, i det senaste årets rekryteringar. För två veckor sedan skrev vi exempelvis om att Sîlan Diljen, som varit gruppchef för de kurdiska, persiska och somaliska programmen, blir ny chef för P3:s redaktion i Stockholm. En tung chefspost inom Sveriges Radio som innebär ansvar för P3 Dokumentär, Morgonpasset i P3 och P3 Nyheter.

Det blev ännu tydligare när Sveriges Radio för två veckor sedan gick ut med rekryteringen av Rouzbeh Djalaie från Norra Sidan. Han ska jobba med mångfald och att nå nya lyssnargrupper. Både att Sveriges Radio ser det behovet och att Rouzbeh Djalaie kände att det fanns ett genuint intresse från Sveriges Radios ledning är ett kvitto på att Sveriges Radio är på rätt spår.

Det ska bli mycket spännande att se vilka konsekvenser det här långsiktiga men livsviktiga arbetet får på Sveriges Radios journalistik de kommande åren. Helt avgörande blir uthålligheten.

15 oktober, 2014 - 12:46

Ebolaepidemin är underskattad av media

För första gången på länge verkar medieutrymmet inte vara i paritet med faran i en pågående epidemi. Jag har en teori om varför det är så.

I Dagens Nyheter idag kritiserar Johan Croneman medierna för att försöka driva fram katastrofstämningar kring ebolaepidemin. Som jag ser det är det precis tvärtom. Det är första gången på länge en epidemi underskattas av media. Det är inte så att den inte bevakas, men den har hittills inte fått mer alarmerande rubriker än influensorna.

"Jag har aldrig varit med om att något enligt min bedömning är värre än vad som beskrivs. Jag är ingen alarmist, men det som gör att den här epidemin framstår som så otäck är att vi steg för steg kan följa när sjukdomen bröt igenom de åtgärder som gjordes", sade professorn i global hälsa, Hans Rosling förra veckan till Svenska Dagbladet.

En förklaring kan givetvis vara att epidemin hittills nästan uteslutande drabbat Västafrika som av många mediekonsumenter i väst upplevs som väldigt avlägset. 

Men det finns en till skillnad: När det gäller de i media mycket uppförstorade influensorna har det stått stora summor på spel. De som haft vaccin att sälja har haft enorma ekonomiska intressen av att få regeringar att besluta om massvaccinering av befolkningen.

För ebola finns det ännu inget botemedel och därmed inga kommersiella intressen som eldar på och förstorar upp riskerna. Det går inte att bortse från att det skulle kunna vara en del av förklaringen.

Lästips: Svenska Dagbladet Kultur publicerade i helgen ett bildreportage kombinerat med en text av den svenska katastrofläkaren Johan von Schreeb som finns att läsa här.

8 oktober, 2014 - 12:28

Går Expressen från humanism till populism?

Expressen lägger ner kulturredaktioner, satsar på Victoria Silvstedt som ny stjärnbloggare och publicerar en kolumn som försvarar kolonialismen.

Igår blev det känt att Expressen lägger ner sina kultur- och ledarredaktioner i Göteborg och Malmö och att ledartexterna i viss mån ska ersättas av chefredaktören Frida Boisens tyckande i olika frågor. Samma dag lanserades skandalmodellen Victoria Silvstedt som ny stjärnbloggare vilket fick PJ Anders Linder på Axess att skriva ett blogginlägg med rubriken "humanismen ut, glamouren in". 

Igår publicerade Expressen dessutom ytterligare en av dessa kolumner av Ulf Nilson som lika gärna hade kunnat publiceras på Avpixlat. Denna gång försvarar han kolonialismen med orden "Kanske är det rimligt att här slå fast att kolonialismen trots allt var bra på många sätt. Ja, jag skriver b r a. Den fick bära hundhuvudet för mycket, men den spred civilisationen. Inte på ett perfekt sätt - ingenting i människolivet är perfekt - men ändå. Hade 'den vite mannen' inte vågat sig ut (med bössan till hands) skulle världen med säkerhet ha varit mycket sämre"

Frågorna infinner sig ännu en gång: finns det några gränser för vad Ulf Nilson får skriva i tidningen, och var går de i så fall? Skulle Expressen kunna trycka ett brandtal för nazismen, om det var signerat Ulf Nilson?

En annan fråga är om Expressen kommer att bli mindre humanistisk och mer populistisk i framtiden? Jag hoppas givetvis att så inte är fallet. Tidningen har gjort ovärderliga insatser i bevakningen av Sverigedemokraterna och försvarar dagligen de humanistiska värderingarna på kultur- och ledarplats. Givet samhällsutvecklingen har behovet av den humanistiska tidningen Expressen aldrig varit större.

3 september, 2014 - 13:52

Nya rekord för Medievärlden

SKRYTBLOGG Medievärlden inledde hösten med ett nytt besöksrekord för sajten och Medievärlden Premium passerade en ny drömgräns.

Vecka 34 hade Medievärlden sajt 27 500 unika besökare vilket är nytt rekord. Det var nyheterna om sammanslagningen av HD och Sydsvenskan och Gunilla Herlitz nya roll på Expressen som drog upp trafiken. Men framför allt var det artikeln om NA:s ledarsidas svar på SD:s annons som hade tusentals interaktioner i sociala medier. Dessutom hade vi den veckan en blogg av Lisa Bjurwald om hur IS använder medierna för sin propaganda.

Efter sommaren har också Medievärlden Premium nått en ny milstolpe: över 300 abonnenter vilket slår alla förväntningar.  Medievärlden Premium ger tillgång till rapporter, analyser och omvärldsbevakning av och för mediebranschen. Läs mer om tjänsten här.

Vi är glada för förtroendet och kommer att göra vårt yttersta för att fortsätta leverera kvalificerat material till våra läsare även denna höst. Mediebranschen behöver det!

/Axel, Micke och Lisa

2 september, 2014 - 09:21

Aftonbladet - SVT: 1-0

Aftonbladets partiledardebatt slog alla högt upptrissade förväntningar. Den tillspetsade frågan blir nu: Vad ska vi med SVT till?

Aftonbladets partiledardebatt igår var riktigt, riktigt bra. Perfekt balanserad. Den hade tyngd utan att bli tråkig och var underhållande utan att bli fördummande. Kvällstidningen motstod frestelsen att slänga in en massa gubben i lådan-moment och lät inte heller själva debatten tyngas av för mycket kringsnack. Det låg istället före och efter debatten, och där fungerade det bra att ta ut svängarna mer. Vad musikuppträdandet i halvtid hade för funktion förstod jag däremot inte. Var det ren pausunderhållning, eller fanns det någon koppling till valet?

Aftonbladet använde många av sina profiler Karin Magnusson var självklar som programledare med Malvina Britts som lika självklar sidekick. Vid sidan av satt debattredaktören Natalia Kazmierska som rapporterade från sociala medier och Lena Mellin som fick ge snabba kommentarer. I studion fanns programledarna Maria Bjaring och Claes Åkesson med en panel bestående av Karin Pettersson, Ulrica Schenström och retorikexperten Elaine Eksvärd och en gästsoffa (med bland annat Robert Laul från Sportbladet som blev Aftonbladets första stora tv-profil med programmet Laul Calling 2008).

Möjligen hade jag önskat att Lena Mellin eller någon annan hade kunnat förklara vem som menade vad när partiledarna hade fundamentalt olika verklighetsbeskrivningar. Som exempelvis när det gäller arbetslösheten, vilket perspektiv respektive uppfattning byggde på. Men det är en randanmärkning.

Aftonbladet hade också lyckats skapa en hel del intresse på förhand och livesändningen hade 314 000 startade strömmar och 17 000 tweets använde taggen #abdebatt. 

Aftonbladets partiledardebatt har satt ribban väldigt högt, och redan imorgon är det dags för Expressens direktsända partiledardebatt. Men den som verkligen bör känna pressen är SVT, som verkar ha satsat sitt krut på valbevakning som är fördummande, populistisk och som dessutom ingen tittar på. I valet mellan Belinda och Janne väljer jag ingen, båda jobbar med populism, bara på lite olika sätt. 

Om det här är den framtida medieordningen, att kvällstidningarna tar hand om den tunga politikbevakningen medan public service gör trams-tv, blir frågan i slutänden vem som egentligen förtjänar public service-pengarna?

20 augusti, 2014 - 14:13

Skrämmande polisvåld mot journalister i USA

I Ferguson har polisen slagit till hårt mot journalister och president Obama har tvingats påminna polisen om att landet har pressfrihet.

I ett långt reportage på Vox.com går Max Fisher igenom en rad övergrepp journalister som bevakat protesterna i Ferguson utsatts för, det handlar bland annat om beskjutning, godtyckliga arresteringar, beslagtagen och förstörd utrustning och trakasserier. Särskilt allvarligt är det att polisen ser journalisterna som en måltavla, och att de genom att statuera exempel vill skrämma andra journalister från oberoende och orädd rapportering. 

Committé to Protect Journalist har också insett situationens allvar, och bland annat twittrat: "The CPJ security guide is relevant for journalists worldwide. Now needed in #Ferguson, #Gaza, #Ukraine #Syria etc."

Även president Obama har insett allvaret, och har påmint polisen om att medias frihet är lagligt skyddad i USA. "Här i USA ska inte polisen trakassera eller arrestera journalister som bara försöker göra sitt jobb att rapportera till det amerikanska folket vad de ser ute på fältet"

Om inte ens polisen i USA, som måste anses vara en av världens mest stabila demokratier, anser sig kunna respektera pressfriheten och journalisternas existensberättigande, hur ska man då kunna begära det av betydligt mer skakiga och trängda regimer i andra delar av världen?