Axel Andén

– om branschutveckling och publiceringar

15 juni, 2011 - 14:26

Betalt för journalistik? Värderingar skapar värde

Fler intäktsben och en journalistik som vill något mer än slö feature och objektiv nyhetsredovisning. Bara så kan journalistiken räddas, är en slutsats efter seminariet "Vem betalar journalistiken".

I onsdags ordnade Sim(o) och TU ett seminarium om boken "Vem betalar journalistiken". Torbjörn von Krogh var moderator och i panelen fanns jag och Raoul Grünthal samt författarna Birgitta Stål, Stefan Melesko och Hanna Stjärne. 

Boken utgår från en forskningsrapport av Robert Picard från 2006*. En nyckelformulering är "Värderingar skapar värde".  Picard skriver: "Nyhetsorganisationer som en gång i tiden stod nära publiken och publikens intressen upplevs idag av en stor andel av sin publik som själlösa och anonyma, som företag som ägnar sig åt sina egna intressen." 

Att dagstidningarna överlastas med lättuggat featurematerial ser både Robert Picard och Stefan Melesko som en långsiktigt tveksam strategi. Den typen av material får man kastat på sig från alla möjliga håll, vare sig man vill det eller inte. Om tidningen vill vara allt för alla blir den inte riktigt intressant för någon. Picard citerar branschorganisationen WAN som rekommenderat medlemmarna att minska det redaktionella innehållet eftersom läsarna upplever att mycket är ointressant". *

Robert Picard skriver att en särskild utmaning för nyhetsorganisationerna blir att skapa nya värden i en framtid där stödet från annonsörerna kommer att minska. "Det enda sättet att uppnå detta mål är att erbjuda nyheter och information med högre bytesvärde över en mängd plattformar för nyhetsförmedling och samla ihop vinster över hela linjen". Även Stefan Melesko skriver i sitt kapitel om vikten av att hitta nya intäktskällor.

Raoul Grünthals Schibsted har hittills lyckats bra på det området. Han tog själv upp ett bilköp som exempel, där en Volvoannons på SvD.se får läsaren att gå in på Bytbil och leta begagnade bilar för att sedan göra en lånejämförelse på sajten Lendo när det är dags för ett köp. Olika plattformar och affärsmodeller, men alla är ägda av Schibsted. Medieföretagen håller på att bli som vilka företag som helst, sade Raoul Grünthal. Det är därför en stor utmaning att behålla deras särpräglade kultur. Inte minst är de värden branschen förknippas med viktiga när företagen ska rekrytera de bästa människorna, enligt Raoul Grünthal.

En annan nyckelfaktor är samarbeten med andra medier, både inom och utanför koncernen. Inte minst när det gäller distribution och sampaketering på digitala plattformar. TV8:s vd Birgitta Ståls berättade om hur de lyckades bygga upp en tablå fullspäckad med kvalificerad journalistik genom att göra program tillsammans med bland annat Dagens Industri, Aftonbladet, Resumé och Svenska Dagbladet. Men TV8 föll på sin egen framgång. När kanalen kom in i Com Hems utbud räknade MTG ut att det gav mer vinst att sluta med den egna produktionen och köpa in repriser på kända tv-serier istället, enligt Birgitta Stål. Raoul Grünthal framhöll apropå detta att det är viktigt att skilja på värde och vinster, och att man genom att fokusera för mycket på vinsterna riskerar att förstöra bolagets värde. 

Raoul Grünthal sade också att han inte tror på tv som bärare av kvalificerad nyhetsjournalistik, att det är ett medium som gör sig bäst för underhållning. För ett år sedan hade jag varit benägen att hålla med honom. Sedan skaffade jag Al Jazeera English. Jag kan hålla med om att tv kanske inte kan bli ett huvudmedium för den som vill ha kvalificerad journalistik, men det kan spela en viktig roll i en mix tillsammans med tidningar och sociala medier.

Det intressanta med Al Jazeera är att kanalen gör det som dagstidningarna gjorde i begynnelsen, först den liberala pressen och senare arbetarrörelsens tidningar. Kanalen har valt sida. Dess journalister står på människornas sida, och deras engagemang och empati känns genom rutan. De står inte bredvid och rapporterar objektivt om vad som händer, de befinner sig mitt i skeendet både fysiskt, känslomässigt och genom att ta aktiv del i samhällsförändringarna. Som när Ayman Mohyeldin rapporterar live från gatorna i Kairo med ögonen förblindande av tårgas, när nyhetsankaret i studion skriker för att överrösta en regeringsrepresentant som kallar demonstranterna för terrorister eller när Anita McNaught under en timmes intervju gång på gång ger motbilder till Khaddaffis son Saf El Islams version av läget i landet. De har en känsla för rätt och fel och för de människor som lever i de länder de bevakar. De har tröttnat på korruption, diktatorer och hyckleri och slösar ingen onödig sändningstid på att låta makthavare ljuga för tittarna. 

Robert Picard menar att pressen en gång i tiden utropade sig själv till företrädare för folket gentemot de styrande. Och länge fanns det inga andra möjligheter för de individuella och oppositionella rösterna att nå ut. Det finns det idag, och enligt Robert Picard måste nyhetsorganisationerna bli mer involverade i sina användares liv och världen omkring dem. Annars kommer de inte längre att kunna fylla dessa sociala, politiska och kulturella funktioner i människors liv.

Hanna Stjärne beskriver i sitt kapitel hur det samlade medieutbudet för många tagit formen av ett ständigt pågående, personligt flöde, och att medieföretagen måste hitta sin roll i det flödet. Även om medieföretagen kommer att kunna leva länge på sina starka varumärken kommer de inte längre att kunna ta sin trovärdighet för given. "Trovärdigheten kommer även i fortsättningen att förknippas med företag och personer, men i ökad uträckning kommer den att behöva förtjänas i varje stund , till exempel genom att visa på trovärdiga arbetsmetoder", skriver hon.

Enligt Picard måste mediebranschen försöka återerövra sin position som ledare och rådgivare, och han skriver att goda ledare inte anammar falsk neutralitet och objektivitet. "En vitalisering av nyhetsorganisationerna och deras förmåga att producera värde kräver att deras ledare spelar nya och avgörande roller. Både journalistikens historia och näringslivshistoriken visar att framgångsrika ledare skapade inflytelserika och hållbara företag eftersom de trodde på en idé, kämpade för att uppnå den och gjorde det med en inställning och utifrån en moralisk utgångspunkt som fick andra att vilja följa dem."

En journalistik som mest fokuserar på den urbana medelklassens livspussel kommer sannolikt aldrig att kunna väcka några starkare känslor, och därmed ingen starkare betalvilja. En övertro på objektivitet och konsekvensneutralitet leder lätt till en uttunnad journalistik där man är nöjd om "båda sidor fått komma till tals". Om värderingar skapar värde måste de genomsyra hela verksamheten, och jag tror att den som vill göra journalistik för människor måste våga vara mänsklig och värna det mänskliga också i journalistiken. Det är mycket som står på spel. Om tidningsbranschen förlorar sin själ försvinner inte bara dess existensberättigande ur ett samhällsperspektiv. Den kommer inte heller att ha något journalistiskt innehåll att ta betalt för.

Fotnot: Robert Picard skriver framför allt om amerikanska förhållanden, men mycket av det han skriver är lika giltigt i Sverige. Strategirapporten från Wan-Ifra "The value driven newspaper" publicerades 2002.

Torbjörn von Krogh har bloggat om seminariet på mediestudier.wordpress.com.

TU filmade seminariet: (Seminariet börjar cirka 6:40 in och har inledningsvis dålig ljudkvalitet)

Skriv in flera mejladresser, antingen på separata rader eller med kommatecken emellan.
(Ditt namn) har skickat dig ett meddelande från Medievärlden
(Ditt namn) vill tipsa dig om följande hos Medievärlden.
Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Kommentarerna är en av sajtens mest värdefulla beståndsdelar. De tillför ny information, ifrågasätter den som finns och kommer med nya infallsvinklar och uppslag. Kommentarerna utvecklar oss, vår bevakning och våra läsare. Tänk bara på att:

Publicerade kommentarer blir tillgängliga för andra användare och kan även användas på andra platser än medievarlden.se.

Medievärlden tillämpar förhandsmoderering, vilket innebär att Medievärldens ansvarige utgivare också är ansvarig utgivare för alla kommentarer som publiceras på sajten.

Vi publicerar inte kommentarer som bryter mot lag eller tidningens förhållningsregler.

Vi publicerar inte kommentarer som exempelvis innehåller nedsättande omdömen om kön, ras, religion eller sexuell läggning och kommentarer som innebär spridning av innehåll som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller om det är uppenbart att användaren gjort intrång i upphovsrätten.

Vi publicerar inte kommentarer som innebär förtal, spridning av felaktiga rykten och propaganda samt kommentarer som innehåller personangrepp eller reklam.

Medievärlden publicerar inte heller kommentarer som vi inte vill visa upp i anslutning till våra artiklar, om de exempelvis bedöms vara irrelevanta eller ha en negativ inverkan på samtalsklimatet.

Medievärlden på nätet följer de etiska reglerna för press, TV och radio.

Besökare uppmanas anmäla kommenterar som bryter mot lag och uppförandekod via anmälningsfunktionen eller att direkt kontakta chefredaktör: Axel Andén på 070-3733360

Fler inlägg

8 juni, 2016 - 14:30

Sommarjobb på Haparandabladet!

Om drygt två veckor kastar jag mig in i lokaljournalistiken igen, efter ett uppehåll på tio år.

Jag är både uppspelt och hedrad över uppdraget som sommarvikarierande nyhetschef på Haparandabladets redaktion i Haparanda när chefredaktören Örjan Pekka och redaktionschefen Marianne Berglund har semester.

Jag kommer att redaktöra, redigera och när tid finns även jobba som reporter. Förhoppningsvis kommer jag också att kunna bidra med en del i utvecklingsfrågor. Och helt klart kommer jag att lära mig väldigt mycket, vilket blir en tillgång i branschbevakningen när jag är tillbaka på Medievärlden i höst.

Jag kommer att jobba på Haparandabladet under sex veckor, från 20 juni till sista juli, större delen av den perioden har Medievärlden sommaruppehåll. (Haparandabladet kommer jag givetvis inte att kunna bevaka längre). 

Haparandabladet är en på många sätt unik tidning. Tidningen är helt fristående, ägd av chefredaktören Örjan Pekka. Den bevakar hela Tornedalen, både den svenska och den finska sidan av gränsen. Den är Sveriges enda tidning som kommer ut på tre språk: svenska, finska och meänkieli, varav jag behärskar ett. Tidningen ägnar sig nästan uteslutande åt riktigt lokal journalistik.  

Kort sagt, ett mer spännande sommarjobb går knappast att tänka sig. 

Den som har vägarna förbi Haparanda i sommar får gärna höra av sig! Och alla former av tips mottages tacksamt!

6 april, 2016 - 14:59

Analysbrevet och Medievärlden Premium stärker varandra

Medievärlden Premium förvärvar Analysbrevet av Olle Lidbom. Målet är att förbättra båda produkterna.

Att vi förvärvar Analysbrevet av Olle Lidbom behöver kanske inte någon närmare förklaring. Det är en unik produkt, som varit både inspirationskälla och benchmarking för oss.

Det vi förvärvat är framför allt:

  • En metodik för att göra brevet som vi fått tillgång till och utbildats i.
  • Ett arkiv med alla tidigare brev som inte publicerats tidigare.
  • En grupp kunder med stora krav på en initierad bevakning som vi ska göra vårt bästa för att tillgodose.

För Analysbrevets kunder innebär det samma produkt som tidigare, förhoppningsvis med en ännu vassare bevakning av dagspress. Vi har producerat brevet den senaste månaden under en testperiod och Olle Lidbom kommer att fortsätta skriva inledande analyser ett tag till.

För Medievärlden Premiums kunder innebär det ett förändrat omvärldsbrev med en mer omfattande bevakning och en betydligt mer initierad bevakning av tidskriftsmarknaden. Vi kommer också att publicera ett sökbart arkiv med alla Analysbrev på Premiumsajten. En stor kunskapskälla som inte funnits tillgänglig tidigare.  


Vi utvecklar ständigt vår Premiumtjänst och det här är ett sätt att göra det. Vi kommer att vara mycket lyhörda för synpunkter på dessa förändringar och är tacksamma för alla frågor och synpunkter vi kan få. 

Mejla, ring eller hugg tag i oss på Meg!

21 mars, 2016 - 14:45

Twitter fyller 10 – så här skrev vi i begynnelsen

Twitter fyller tio år idag. Vi firar med att återpublicera texten ”Axel Andén: Direktkontakt - Nu vinner mikrobloggarna över mediehusen” från 2008.

Texten är ursprungligen publicerad i bilagan "2008" som följde med Medievärldens decembernummer 2008. 

När jag går på lunch en dag i november har polisen spärrat av Hantverkargatan. Jag tar upp telefonen. För att jag vill berätta och för att jag vill veta mer. För ett år sedan hade jag ringt någon, år 2008 postar jag det på Jaiku. Jag frågar ut polismännen vid avspärrningen och postar mer information, får svar som hänvisar till svd.se som hade nyheten först. Den här gången. 

Det senaste dygnet har jag skrivit tre artiklar, baserade på: ett Twitter-meddelande där Mark Comerford tipsar om en brittisk rapport om reklam på nätet, ett Facebook-meddelande där Olle Lidbom skriver att han lanserat en ny tjänst och en Jaikudiskussion startad av Sofia Mirjamsdotter om tidningsreportrar och artikelkommentarer. Telefonen har inte gett mig så många tips på hela hösten. 

För några veckor sedan fick jag ett surt mail från en utrikesredaktör som hävdade att min artikel var felaktig, att det var YouTube och inte Facebook som stängt av den egyptiske bloggaren Wael Abbas. Sanningen var att YouTube också hade stängt av honom men Facebook hade gjort det samma dag som jag skrev. Det visste jag eftersom jag följer Wael Abbas på Twitter. 

I dag har jag via Twitter fått veta att en iransk bloggare arresterats i Teheran och att en palestinsk rullstolsburen pojke blivit jagad och överkörd av israelisk militär. När jag frågar var jag kan läsa mer om den senare incidenten får jag svaret: "det kan du inte, för jag har inte hunnit skriva pressmeddelandet". Personen som skrev jobbar för en palestinsk människorättsorganisation. 

Det är fortfarande försvinnande få som använder mikrobloggar och livestreaming, men stora sajter som Facebook bygger in funktioner som att kommentera status och fler och fler använder mobiltelefoner. Afrikanska länder, som inte haft infrastruktur för andra medier än radio, upplever nu en exceptionell tillväxt i mobilabonnemang. 

Jag har träffat personer som mött massajer med spjut i ena handen och mobiltelefon i den andra. "Mobiltelefonen är ansiktet för de nya medierna i Afrika", sade professor Ruth Teer-Tomaselli från universitet i Durban i Sydafrika när hon var i Stockholm i somras. 

Svenska ungdomar litar mer på communitys än på medievarumärken, säger antropologen Katarina Graffman. De lyssnar på så kallade fyrtorn: kontakter inom det personliga nätverket som har koll på vissa frågor. Relationen blir avgörande för nyhetsförmedlingen. En relation kan vara någon på skolan, en Facebook-kontakt eller en modebloggare med koll. Den objektiva, anonyma journalisten tas in via ett rss-flöde, en artikel som mamma klippt ut, eller ett länktips från någon i nätverket. 

Under terrorattackerna i Bombay fick jag en ledtråd om hur det kan bli. Människor på plats rapporterade direkt via Twitter, Flickr och livestreaming. Materialet aggregerades, filtrerades och placerades geografiskt med hjälp av andra sajter och tjänster. Sammantaget blev den sociala bevakningen oslagbar för den som ville hålla sig uppdaterad. 

Dessutom tillförde den en ny dimension: känslan av att vara där precis när det händer, att nästan kunna höra helikoptrarna svepa fram över taken. Själv följde jag bevakningen tillsammans med mitt svenska nätverk på Jaiku som diskuterade och utbytte länkar till den bästa informationen. Bara en bråkdel av de länkarna tog omvägen via en traditionell mediesajt.

Enkät med viktiga personer inom sociala medier 2008, publicerades i redigerad form i Medievärlden nr 12 2008. 

Sara Öhrvall, chef för Bonnier Research and Development: 

1. Vad har varit störst/viktigast för Bonnier R & D det här året? 

- Bonnier R&D bildades i januari 2008 och det var ju stort för oss! Det är stort eftersom vi får en enorm hävstång genom att föra samman Bonniers interna spetskompetenser från våra olika mediekanaler och därigenom hitta identifiera nya digitala medieidéer. Viktigast är vår satsning på B.Vision där vi har en kontinuerlig dialog med entreprenörer för att diskutera nya affärsidéer. Extra glada är vi att det lett till konkreta satsningar, såsom Newsmill och Workey, och vi ser fram emot nya spännande investeringar under 2009. 

2. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

- Alla de steg som nu tas mot den "smarta webben", eller den semantiska webben, blir viktigast för den långsiktiga utvecklingen på nätet. Tjänster som like.com (smart sök), thoughttrail.com (smart reklam) och idiomag.com (smart publicering) ger smakprov på den verklighet som kommer att möta konsumenter inom kort. 

3. Vilka trender har varit mest signifikanta för 2008? 

1. Att de nätaktiva nu har blivit fullblodiga Meme Warriors. Den moderna medborgaren scannar debatten och nyhetsflödet på nätet för att emellanåt välja ut någon enstaka fråga (meme) där han eller hon engagerar sig med full kraft. Och med ny teknologi kommer det att få allt större påverkan. På medier, på politiker och på företag. 

2. Att trender är helt ute. Trender är hierarkiska (modeinstitut och dess motsvarigheter talar om vad som är rätt och fel), dyra för konsumenten i en tid av finanskris och saknar ett hållbarhetsperspektiv i en tid av klimatkris. Slit och släng kommer att bli njut och spar. I medievärlden är Paris Hilton-eran över. Människor är mer intresserade av riktiga frågor, sanna berättelser och historier som gör skillnad. 

3. Till sist blev 2008 året då tjejerna tog över. Unga tjejer är idag dubbelt så aktiva i sociala nätverk, som bloggare och som kommentatorer jämfört med 2007 och utan jämförelse de som dominerar dessa platser. I Sverige är vi dessutom dubbelt så aktiva som i övriga Europa. Och jämfört med unga tjejer är unga killar långt efter (35% av alla tonårstjejer bloggar jämfört med 20% av alla tonårskillar). 

4. Finns det någon statistik du tycker är särskilt relevant för att beskriva utvecklingen? - I SIMS-efterföljaren Spore skapades fler creatures än invånare på jorden på bara 18 dagar. Det säger en hel del om kraften i användargenererat material, eller som skaparen Will Wright säger "I'm not interested in trying to tell a story myself. I'm much more interested in the players being able to tell stories." 

Jonas Lejon, bakom bland annat Bloggy.se: 

1. Hur skulle du beskriva utvecklingen i den svenska bloggosfären i år, vilka trender ser du? 

- Trenden jag har sett i den svenska bloggosfären är att den har fått en större betydelse för icke "Internet-nördar", se exmpelvis FRA-debatten. Samt att pengar får större fokus (blondinbella som tjänar mycket bra). Fler företag börjar att blogga. När får vi se FRA:s blogg? 

2. Vad har varit störst/viktigast för dina sajter det här året? 

- Att mikrobloggandet börjar ta fart och fler får upp ögonen för mikrobloggande. När konjukturen sviktar så vill folk umgås mer och då utnyttjas sociala medier flitigare. Samt att fler företag får upp ögonen på den information som finns i alla bloggar och utnyttjar detta mer: "Bloggare som länkar till denna sida". Varkumärkesanalyser etc. 

3. Vad har varit störst/viktigast inom mikrobloggande? - Alla kringsajter som använder API:er har ökat lavinartat. Eftersom mikrobloggar är en en produkt av webb 2.0 så är ett API ett måste och det öppnar upp för många nya tjänster. Se exempelvis alla tusentals tredjepartstjänster som finns för Twitter. Bloggy har hittills en tjänst som använder Bloggy API:t: gpsfoto.se 

4. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

- Presidentkampanjen i USA. Obama visar verkligen att om man satsar på sociala medier så kan man vinna röster hos exempelvis ungdomar som kanske inte hade röstat annars. Detta gör troligtvis att politiker och makthavare världen över börjar att använda sociala medier mer, som exempelvis mikrobloggar. 

Martin Källström, vd Twingly: 1. Vad har varit störst/viktigast för Twingly det här året? 

- Det viktigaste har varit att vi expanderat vår marknad, både geografiskt till många länder inklusive en mycket stark etablering i Norge och till nya branscher där vi fått till tre TV-kanaler och flera stora e-handelsbolag som kunder. 2. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? - Amerikanska valet har ytterligare legitimerat sociala medier, gjort att fler människor använder sig av dem. I Sverige däremot har FRA-debatten lyft fram bloggar på ett sätt som aldrig tidigare hänt. Mikrobloggandet växer i betydelse, vilket t ex bevakningen av händelserna i Mumbai visat. 

3. Hur har det gått med bloggsökmotorn (ni skulle konkurrera ut Googles bloggsök sade ni i våras)? 

- Under året har vi etablerat oss med tidningskunder i 8 europeiska länder. Det gör att vi har en snabbt växande användarbas för Twingly.com i många länder i Europa. Det är otroligt roligt för det finns ingen sökaktör som är fokuserad på Europa utan de som finns är globala alternativt fokuserade på USA, så det känns som att vi fyller ett tomrum. Vi får mycket positiv feedback. Att konkurrera med Googles bloggsök är en långsiktig satsning där vi förväntar oss ha tagit en stark internationell position inom 2-5 år. 

4. Skulle du kunna säga något om utvecklingen i den svenska bloggosfären, vilka trender ser du där? 

- Svenska bloggosfären växer fortfarande. Den är också rörlig och dynamisk, stora bloggare försvinner och nya kommer till, exempelvis Mark Klamberg etablerade sig under FRA-debatten. I år har det pratats mycket om att modebloggare har tagit över bloggosfären, jag tror att de alltid har varit stora räknat till antalet läsare men det är i år medier har lyft fram dem. Sedan så har FRA-debatten gjort att bloggare har fått ett genomslag i medierna. 

Sofia Mirjamsdotter, driver bland annat bloggen Same same but different tillsammans med Niclas Strandh: 

1. Vad har varit störst/viktigast för dig det här året? 

- Störst för mig har varit att dra igång SSBD och att den blivit en sådan framgång på så kort tid. Den startades ju så sent som i slutet av februari. 

2. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen inom sociala medier? 

- Svårt att peka ut en enskild händelse men måste jag välja en i Sverige så säger jag: FRA-debatten. Kanske inte i sak men för att den fick upp omgivningens ögon för bloggosfären. IPRED-diskussionen är också viktig, och kanske har ännu mer med sociala medier att göra då det i sak handlar om upphovsrätt och nya sätt att tjäna pengar på nätet, viktiga frågor där sociala medier spelar en stor roll. Internationellt: Det amerikanska valet och hur man kunnat följa det i de sociala medierna. 

3. Något annat viktigt under året som gått? 

- Det händer ju så mycket hela tiden, men jag tycker att det rör på sig på det stora hela, gammelmedierna börjar testa saker och sådant som vi blåste upp stort på SSBD i våras, som att en tidning Bambusade, har blivit vardagsmat. Det är positivt. Samtidigt som det finns väldigt mycket mer att göra, såklart. 

4. Vad är det viktigaste du lärt dig under året? 

– Man blir aldrig profet i sin hemstad. :) 

Emma Marie Andersson, skriver på bloggen Opassande: 

1. Hur skulle du beskriva utvecklingen i den svenska bloggosfären i år, vilka trender ser du? 

- Bloggosfären finns från och med i år i det svenska medvetandet på ett sätt som det inte gjort tidigare. Att se bloggen som ett verktyg för såväl företagare, politiker som vanliga svenssons börjar bli allt vanligare. Det är dock fortfarande en bit kvar att gå men det går fortare än vad jag hade trott. 

2. Vad har varit störst/viktigast för dig det här året? 

- FRA-debatten. Frågor som jag länge vurmat för hamnade plötsligt i var mans medvetande och det var stort, även om det inte betydde att lagen revs upp. När jag såg folksamlingen utanför riksdagen den 16 juni "märktes" plötsligt det enorma engagemang som skett online, och det var fantastiskt. Hela händelsen har satt lampan på politiker och deras uppgifter och inte minst på demokratins utveckling. På samma gång har jag förstått att det vi gör och säger faktiskt har betydelse, för att vara lite dubbeltydig. 

3. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

- Det viktigaste med utvecklingen online återstår att upptäcka, inbillar jag mig. Nätet har varit till hjälp för att demokratisera debatterna, ökat kunskapen hos de som velat och blivit mer "folkligt" än det tidigare har varit. Det har sammanfört människor men också ökat klyftorna mellan de som känner sig hemma online och de som inte förstår vitsen med det hela, eller rent av känner sig hotade. Antingen tar vi utvecklingen vidare och gör något riktigt bra, eller så dras motsättningarna till ytterligheter som känns, både i och utanför nätet. Vi befinner oss fortfarande i ett slags "utvecklingsfas", upplever jag det som, och vi vacklar som samhälle mellan att låta det fortsätta utvecklas eller förhindra att det gör det. 

4. Vad är det viktigaste du lärt dig under året? 

- Politik blir faktiskt ganska roligt när man känner sig delaktig själv. Jag hoppas att man plockar upp det i riksdagen och gör något vettigt av det. Framför allt hoppas jag att andra blir smittade, som tidigare inte trott sig "spela roll" och aktiverar sig. 

Jonas Vig, grundare av Bambuser tillsammans med Måns Adler: 

1. Vad har varit störst/viktigast för er det här året? 

- Att säkra finansiering för fortsatt utvecklande av Bambuser och våra tjänster 

2. Vad har varit störst/viktigast inom video på nätet? 

- Alla alternativ till YouTube som gjort video på nätet än mer diverisfierat. 

3. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

- Äntligen har webb-appar blivit riktigt användbara och på allvar börjat avrättningen av desktop-appar. 

4. Något annat viktigt under året som gått? 

- Ägarna av content har börjat inse att tiden inte står stilla och distribution av content (upphovsrättsskyddad) har börjat ta nya former och sakteligen hinna ifatt utvecklingen. 

Johan Larsson, bakom bland annat bloggportalen Knuff: 

1. Hur skulle du beskriva utvecklingen i den svenska bloggosfären i år, vilka trender ser du? 

- Att fler tyvärr har insett hur lätt det är att utnyttja bloggosfären. I utbyte mot lite uppmärksamhet, en länk, en gratis sak eller ett färdigskrivet blogginlägg/pressmeddelande så går det att få många svenska bloggare att okritiskt göra eller publicera precis vad man vill. År 2008 så blev ännu fler svenska bloggar bara ekokammare för äldre medier eller illa dold reklam för ankläppar. 

Vem/vilka utnyttjar bloggosfären? 

- Alla som kan. Vilket är mänskligt, men jag blir irriterad på att det är så lätt att manipulera bloggare. Jag kan dra upp exempel på allt, men gör det inte längre då många inte bemöter konstruktiv kritik på ett rationellt sätt. 

2. Vad har varit störst/viktigast för dina sajter det här året? 

- Anpassning. Att fortsätta att automatiskt försöka vaska fram guldkornen, som ändå gömmer sig i bloggosfären, utan att påverkas allt för mycket av ovanstående trend. 

3. Vad har varit störst/viktigast för utvecklingen på nätet i stort? 

- Webbläsaren som operativsystem. Snart går det att göra allt gratis i webbläsaren istället för att behöva ladda ner eller köpa ett plattformsberoende program. 

PM Nilsson, grundade debattsajten Newsmill tillsammans med Leo Lagercrantz: 

1. Vad har varit störst/viktigast för Newsmill det här året? 

- Zandén/Gyllenhammar, programledarna för halahl-tv och Kerstin Ekman om kungen och vargen har dragit mest trafik. 

2. Vilka trender såg ni när det gäller debatt och opinion på nätet förra året, i Sverige och internationellt?

 - Sommarens FRA-debatt i Sverige och Obamakampanjen i USA visade att opinionsbildningen på allvar har börjat flytta ut till nätet och att de sociala medierna tycks bli viktiga bärare att västerländsk demokrati. Om 1900-talet präglades av ett samspel mellan folkrörelsedemokrati och tidningar verkar vi nu gå mot en period där den deliberativa demokratin vävs samman med webbens olika medieformer. Om det är så vet vi inte än, men det finns en tydlig riktning och detta kommer att få enorma konsekvenser för hur medier, politiska organisationer och företag fungerar i en hyperinteraktiv miljö. 

3. Vilka är de viktigaste lärdomar du gjort under året? 

- Att webben och bloggosfären har en paradoxal långsamhet. Det tar tid för folk att gå igång på ämnen. Frågor som vi toppade sajten med i förra veckan kan plötsligt bli de mest diskuterade. Hastigheten är väl mer mänsklig än nyhetsredaktionernas tempo - det tar några dagar innan man har funderat färdigt och kanske ytterligare någon innan man får tillfälle att skriva. 

Katarina Graffman, antroprolog och vd för InCulture: 

1. Vilka är de viktigaste trenderna inom sociala medier 2008? - Kan nog inte lyfta "viktigaste trenden". Jag ser ju mer hur välintegrerat användandet av sociala medier blir i unga människors liv, hur snabbt det har etablerat sig och blivit en självklarhet. Det är ett sätt att leva, "jag bloggar därför är jag" (gäller speciellt unga tjejer). Att man inte längre kan separera konsumtion från produktion; "Hur menar du? Jag skickar information hela tiden!", kan de unga säga och menar att så fort de skickar ett sms eller skriver en kommentar på en community så producerar de. 

2. Vilka beteendetrender ser du när det gäller unga användare? 

- Att det är två drivkrafter som driver bruket av sociala medier och som skapar två lite olika grupper. Dels de som drivs av att utvidga sin vänkrets, att underlätta kontakt med många "vänner", att socialisera, som mestadels innebär att man har online kontakt med människor man redan känner offline. Dels intressedriven aktivitet (en mindre grupp än den förstnämnda) som letar information kring intressen, att lära nytt (information de inte hittar i sin lokala community/krets). Här får man också kontakt med människor som man inte känner i det verkliga livet. 

3. Vad är det viktigaste du lärt dig under året? 

- Att det är stora glapp mellan de traditionella medieinstitutionerna och de unga användarna, t ex man pratar om olika saker när man pratar om olika medieformer, varumärken och trovärdighet. 

- Att det är viktigt för de traditionella medieaktörerna att förstå vilken påverkan den nya medieteknologin faktiskt har haft/har för att forma nya beteenden på de generationer som växer upp i en vardag där dessa teknologier är en självklarhet. Möter ibland att man (traditionella medieproducenter) tycker det är minst lika viktigt att hänga med den grupp konsumenter som anammar ny teknik för att den underlättar och passar dem bättre. Men att det handlar om 2 helt olika saker: Ett) Använda ny teknik för att det underlättar min mediekonsumtion och Två) Ny teknik formar helt nya vardagsbeteenden. Media går inte att separera från det vardagliga livet, media är det vardagliga livet, och vilken effekt det får på i stort sett allt de gör: upplevelse av text och berättelse förändras, upplevelse av det virtuella och verkliga, upplevelse av tid, upplevelse och definition av kunskap och information, etik och moral osv.

11 mars, 2016 - 10:15

Snart släpper vi vår nya sajt!

Medievärlden.se har sex år på nacken och börjar bli lite trött, särskilt i mobilen. Inom några veckor släpper vi därför en helt nya sajt på en helt ny plattform!

Den 2 mars 2010 lanserade vi den nuvarande versionen av medievarlden.se och efter sex år med samma sajt är det nu hög tid att byta skepnad. Just nu jobbar vår eminenta webbyrå Kollegorna för fullt med design och migrering. Planerat lanseringsdatum är torsdag 31 mars.

De största förändringarna:

  • Helt ny responsiv design som framförallt ger bättre upplevelse i mobil och på surfplattor.
  • Vi byter plattform från Drupal till WordPress. Den nya sajten blir enklare och betydligt snabbare!
  • Nya annonsformat. Bland annat tre olika nativeformat som innefattar såväl vanligt innehåll som text, bild och video samt dynamiskt innehåll via API/RSS och integration med Mailchimp. Hör av er så berättar vi mer!
  • Nyhetsbrevet får en ny design som kommer att fungera betydligt bättre att läsa i mobil och på surfplattor.
  • Bättre integration mellan medievarlden.se (http://medievarlden.se/) och Medievärlden Premium. (http://premium.medievarlden.se/) Medievärlden Premium ligger på en egen plattform, byggd på Ruby on Rails, också den skapad av Kollegorna.

Så håll ut ett litet tag till, snart lämnar sajten avfyrningsrampen och går mot högre höjder!

26 januari, 2016 - 15:41

Borde journalister bli bostadstransparenta?

Med anledning av den beroendeställning ens bostad innebär: borde skribenter som skriver om bostadspolitik öppet redovisa sin boendeform?

Transparens har länge varit ett vackert och viktigt ord som alla eftersträvar. Men särskilt konkreta former har det inte tagit sig. Kanske för att det känns lite obekvämt att börja skriva om sig själv mitt i allt. Det senaste exemplet var väl när Svenska Dagbladet glömde berätta att journalisten som intervjuade den israeliske journalisten Gideon Levy också är gift med honom. 

En fråga som verkligen påverkar enskilda journalistens livsbetingelser är bostaden. För den som bor i bostadsrätt eller villa kan förändringar i räntor och politiska beslut förändra hela ens livssituation. För den som bor i hyresrätt kan införandet av marknadshyror eller andra beslut påverka på ett mycket dramatiskt sätt. Samma sak för den som bor i andra hand.

Själv blir jag alltid lite nyfiken på hur de skribenter som skriver tyckande texter om bostadspolitik bor. Finns där någon som bor i hyresrätt som förespråkar marknadshyror så vore det naturligtvis mycket intressant. Men även motsatsen tycker jag vore en bra konsumentupplysning som läsare.

Mats Svegfors skrev i en mycket spridd text på Aftonbladet om Margot Wallströms lägenhet att en tidsbegränsad hyresrätt är det minst korrupta sättet att bo medan "den som äger sin bostad är för hela sin ekonomi beroende av de regler regering och riksdag beslutar" Jag skulle säga att alla som bor är beroende av sin bostad och därmed av de beslut som påverkar ens möjligheter att behålla den. Kanske är det dags att börja redovisa detta beroende öppet? Alternativen att sluta skriva om bostadsfrågor eller att sluta bo känns betydligt mer orimliga.

Transparens: Undertecknad bor i hyresrätt och skriver normalt aldrig om bostadsfrågor.

Uppdaterad: I en tidigare version stod det "avreglering", det har nu ersatts med det korrekta "marknadshyror".

10 november, 2015 - 15:51

Vem kan granska bilindustrin?

Så här långt har svenska mediers bevakning av utsläppsskandalen i Volkswagen varit usel. Bilindustrins förtjänar en mer oberoende granskning.

"Utsläppsskandalen i Volkswagen kan ha krävt sitt första offer", så beskrev Dagens Nyheter uppgiften att koncernchefen Martin Winterkorn skulle tvingas lämna koncernen. Utsläppsskandalens offer i mediebevakningen: Volkswagens chefer, Volkswagens anställda, Volkswagens kunder, Volkswagens aktieägare. Här finns bara ett perspektiv, om än fyrdelat.

Jag föreställer mig att utsläppsskandalens första offer antagligen var någon av de tusentals människor som dött i förtid i på grund av utsläppen från dieselbilar i euroepiska storstäder. Och jag saknar några frågor i artiklarna om denna utsläppsskandal som pågått i tio år: Hur påverkas de svenskar som andats in förorenad luft från dessa dieselbilar? Hur har möjligheten att klara miljömålen i svenska städer påverkats? Hur har människors hälsa påverkats? Hur kommer den att påverkas framöver? 

Jag skulle också vilja veta mer om hur Sverige och svenska myndigheter agerar. Vilka böter väntar Volkswagen i Sverige efter fusket? Hur ska testerna förändras för att undvika manipulation i framtiden?

Bilindustrin är smutsig och den smutsen stänker på de europeiska politiker som låtit den göra lite som den vill. Men den stänker också på medierna som inte lyckats bevaka den. Det var först på en annan kontinent som är oberoende av hur det går för europeisk bilindustri som fusket avslöjades. Och det var myndigheterna där och inte medierna som gjorde det.

I bevakning och analyser handlar mycket av kritiken om att Volkswagen inte ger tillräckligt med information. Men nej svenska motorjournalister, problemet är inte att inte Volkswagen inte ger er tillräckligt med information. Problemet är att ni verkar vara helt oförmögna att ta fram information som inte kommer från Volkswagen.

Om näringslivet och politikerna har en gemensam agenda blir det extra viktigt med en tuff, oberoende mediegranskning. Frågan är vem som ska stå för den? Det kanske inte är motorjournalisterna? Går det som upplyst mediekonsument att ta någon på allvar som tagit "clean diesel" på allvar innan utsläppsskandalen?

Kanske är det en ny slags "miljökonsumentjournalister" vi behöver. Kanske är de crowdfundade eftersom den här journalistiken kan skrämma viktiga annonsörer men har goda förutsättningar att ta in pengar från engagerade medborgare (Exempelvis drog Fredrik Gerttens film Bikes vs Cars in över 700 000 kronor via Kickstarter)

Det är naturligtvis resurskrävande att göra klimat- och miljögranskningar, men börja med att prata med miljöorganisationer och forskare för att vässa frågorna och få fram uppskattningar av konsekvenser. Och sök sponsorer, som exempelvis Naturskyddsföreningen, som kanske kan bekosta dyra mätningar, eller sponsra en reporter på samma sätt som Telia sponsrar Aftonbladet Silicon Valley-korre.

SvD Näringsliv har utmärkt sig för sina tuffa granskningar av näringslivet, kanske är det dags att granska även bilindustrin utifrån andra premisser än industrins. Mätutrustningen som användes för att avslöja fusket i USA går att hyra. Börja med att placera en på den sponsrade Volvo Carolina Neurath kör omkring i. Fortsätt med några andra bilmärken. Se vart ni landar.

Men jag kanske har missat ett antal sådana oberoende inslag i mediebevakningen, motbevisa mig gärna!

5 oktober, 2015 - 14:38

Facebook stärker sitt grepp i Sverige – kan utmana Google

Facebook används nu av 70 procent av de svenska internetanvändarna. Och bland de unga användarna ökar Facebookägda Instagram kraftigt

Internetstiftelsen i Sverige har släppt ett utdrag om sociala medier ur rapporten "Svenskarna och internet 2015". Den visar att andelen som använt Facebook "någon gång" ökat från 68 till 70 procent, och att 50 procent nu använder Facebook dagligen. 

Ökningen beror, enligt rapporten, på en tillväxt bland de äldre användarna, medan de unga användarna (12–15) år föredar bildbaserade nätverk som Instagram, Snapchat och Kik.

Sannolikt behåller de flesta unga Facebook även när de blir mindre aktiva, vilket gör att siffror över frekvent användning blir mer intressanta, och i denna rapport redovisas både användning "någon gång" och "dagligen".

Jämför man dessa för den yngsta åldersgruppen (12–15 år) ser man att skillnaden för just Facebook är stor: 78 procent har använt Facebook någon gång, medan endast 42 procent gör det dagligen. Ännu större är den för Twitter, medan den är betydligt mindre för de bildbaserade Instagram, Snapchat och Kik. Här handlar kampen inte så mycket om att få användarna att registrera sig som att få dem att fortsätta använda tjänsten.

Och det är då det blir tydligt hur rätt Facebooks köp av Instagram var. I exakt den grupp där Facebook är som svagast har Instagram den starkaste positionen. Instagram toppar både vad gäller användning någon gång och dagligen och är särskilt starkt i gruppen unga kvinnor, där Facebook är allra svagast. Rapporten konstaterar att "Det är fler kvinnor än män som använder Instagram i alla åldersgrupper. De flitigaste Instagramanvändarna är de yngre tonårstjejerna, 12-15 år, där 83 procent använder Instagram dagligen". 

Användningen av Instagram har ökat rejält i alla åldersgrupper, totalt från 28 procent 2014 till 40 procent i år. Dagligen används Instagram av 23 procent av internetanvändarna.

Detta är siffror över den svenska användningen, men mönstret ser likadant ut även på andra marknader: Med Instagram är Facebook det dominerande sociala mediet i alla åldersgrupper*. 

I rapporten "Den nya annonsmarknaden 2" uppskattades Facebooks annonsintäkter i Sverige till 0,5 – 1,5 miljarder och Googles till drygt 3 miljarder kronor förra året (Aftonbladets digitala annonsintäkter var drygt en halv miljard)**.

Men Facebook har ökar kraftigt (Globalt har antalet annonsörer på Facebook ökat från 2 till 2,5 miljarder bara det senaste halvåret), inte minst när det gäller mobilt och rörlig bild och Instagram införde så sent som förra veckan annonser på den svenska marknaden.

Så i år lär glappet mellan de båda internetjättarnas annonsintäkter på den svenska marknaden minska. Och Google sitter inte längre ohotat på tronen.

* I den här undersökningen är inte Youtube med, men Facebook + Instagram slår sannolikt Youtube i räckvidd i alla åldersgrupper över 15 år.

** Inget av detta är officiella siffror. När det gäller Aftonbladet var de totala digitala intäkterna 700 miljoner kronor av vilket läsarintäkterna beräknas stå för mindre än 100 miljoner.

8 september, 2015 - 13:55

SVT:s sajter i medieetiskt limbo

Varken granskningsnämnden eller PO kan pröva publiceringar på SVT:s textsajter, som Edit och SVT Opinion. Men i PO-systemet skulle de kunna ingå. UPPDATERAD MED SVAR FRÅN SVT.

Granskningsnämnden granskar hur sända program förhåller sig till de villkor som finns i radio-och tv-lagen och bolagens sändningstillstånd. Dessa bestämmelser gäller dock inte text på bolagens webbplatser.

Detta har inte ansetts vara något större problem så länge texterna på sajterna framför allt beskrev och kompletterade det sända materialet.

Problemet vidgas dock när SVT startar sajter som Edit och SVT Opinion, med helt fristående textmaterial som inte är kopplat till några sändningar. Texter som ofta är spetsiga och polemiska men som hamnar utanför granskningsnämndens hägn. 

Frågan går vidare till Allmänhetens pressombudsman Ola Sigvardsson om han kan pröva dessa sajter, svaret är nej: "I dag kan inte heller vi pröva public service sajter på nätet. Men de kan naturligtvis ansluta sig till oss, precis som alla andra sajter med ansvarig utgivare."

En möjlig lösning alltså. Om SVT:s sajter vill ingå i det pressetiska systemet är de välkomna. Och om systemet med en gemensam medieombudsman för tidningar, radio och tv blir verklighet skulle problemet kunna lösas inom detta system.

 Tills dess får kanske dessa sajter skvalpa omkring i ett medieetiskt limbo?

Uppdaterad 9/9 med svar från SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand:

Det är även enligt oss ett problem att det inte går att få synpunkter på vissa delar av vårt webbutbud prövat av externa parter. Dock är problemet begränsat då samma regelverk om bland annat opartiskhet och saklighet tillämpas även där. Att enskilda inlägg uppfattas som partiska kan naturligtvis ske, det ligger i sakens natur, men det ligger också i public services uppdrag att ge utrymme åt en mångfald av åsikter. Det är alltså inte korrekt att beskriva systemet som utan etik, eller i limbo enbart för att möjligheten att anmäla saknas. 

SVT har inte sett det som aktuellt att ansluta sig till PO-systemet. Att göra det skulle medföra stora problem och göra systemet mycket svårt att förstå. POs regelverk och praxis skiljer sig påtagligt från Granskningsnämnden.  PO har inte någon erfarenhet eller praxis av det unika opartiskhetskrav som gäller för public service. Likaså skulle inslag med exakt samma bilder och text i rörlig form och text kunna både frias och fällas samtidigt. Vissa texter skulle kunna anmälas av vem som helst, andra enbart av den som är berörd. Det vore, enligt SVTs mening, ett medieetiskt limbo om något. 

Frågan hur SVTs webbutbud i framtiden ska prövas är dock värd att ställa, och SVT har tillsammans med övriga parter i Utgivarna begärt att regeringen utreder ett gemensamt självreglerat medieetiskt system som skulle omfatta både traditionella medier och nya.

Jimmy Ahlstrand

26 maj, 2015 - 15:33

SvD:s nya sajt är ren njutning

BLOGG Perfektion är ett ord som väl beskriver Svenska Dagbladets nya sajt.

Det handlar om användarupplevelsen. Allt annat är egentligen detaljer. SvD:s nya sajt är en fröjd att läsa, scrolla och titta på. Allt från toppnyheterna till bildspelet med bostadsannonser i botten är ren njutning för sinnena. Dessutom är den blixtsnabb.

Förstasidan spalt för spalt:

  • Den smala grå vänsterspalten innehåller erbjudanden från SvD, aldrig mer än ett erbjudande per scroll vilket gör att läsaren ser dem fast de är diskreta. Idag finns här puffar för den nya sajten, pdf-tidningen, räntekartan, en föreläsning om bankerna och Ipad mini till SvD:s prenumeranter.
  • Mittspalten har en elegant men ändå pigg typografi, stora bilder och diskreta plattor. Även bannerannonserna är stora, och aldrig fler än en per scroll. (Men ibland kan en sticky-banner i högerspalten synas samtidigt som en banner i mittspalten.) 
  • Högerspalten har klassiska boxar som "Senaste nytt" "Mest läst idag", "Populärt" samt "Börskoll" med rubriker och grafik över utvecklingen för index, valutor, råvaror och räntor. Här finns också sticky-annonser (Annonser som ligger kvar i synfältet fast besökaren scrollar)

Det finns på dagens sajt tre annonsplaceringar i fullbredd, en toppbanner och en banner efter cirka tio artiklar. Dessa hänger också kvar ett tag och döljer innehållet i artikelspalten när man scrollar, vilket kan vara lite irriterande. Det tredje formatet är en platta med ett bildspel för bostadsannonser från olika mäklare som finns nästan längst ned på sajten.

Det finns (klockan 14:30) två nativeannonser i mittspalten, en för BMW:s elbilar som kommer som nummer fem i artikellistningen, och en från SEB om bostadsmarknaden längre ned. En nativeannons återfinns även i högerspaltens "Mest lästa idag" och en i högerspaltens "Populärt". Oklart om de ligger där som fast plats, eller på egna meriter? De är i vilket fall tydligt annonsmärkta.

Artikelsidorna har samma pigga elegans. Det är avskalat och vilsamt för ögat. Här används den grå vänsterspalten även för artikelinformation och delningsknappar. Taggarna återfinns däremot i högerspalten i höjd med artikelns slut. Efter avslutad artikel kommer tre puffar från förstasidan, och i vissa fall puffar till relaterade artiklar. Men dessutom visas relaterade artiklar i fullängd ut efter den avslutade artikeln! Detta baseras på artikelns ämne, till exempel "Krisen i Burundi" eller "SL-chefens stölddom". Dessutom visas en navigationsplatta i nederkanten mellan varje artikel i ett ämne som berättar vilken artikel i ordningen inom ett visst ämne det handlar om. Den är dock för skrymmande på mobilsajten vilket stör användarupplevelsen där.

Sajten har också en del nya funktioner för prenumeranter: Att kunna spara artiklar och att kunna följa ämnen och skribenter.

Det som nya SvD:se lyckats med är något som ser så enkelt och självklart ut, men i själva verket är svårt både att åstadkomma och att sätta fingret på vad det beror på: En avskalad och stilren men ändå fullödig användarupplevelse. 

Läs även: Medievärlden Premium har tidigare intervjuat Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén om tankarna bakom den nya sajten, och att förstasidan som styrs av algoritmer.

Läs mer om Schibsted Media Platform, som utvecklats av Schibstedsajten Omni,  på SvD:s utvecklingsblogg, och i Omnis blogg här.

De som byggt sajten är:

  • Projektledare: Ola Henriksson
  • CTO: Johan Möller
  • Tech lead: Johan Silfversten, Calle Österlind (slutat)
  • Dev team: Daniel Halldin, Simon Larsson, Olle Morén, Olle Svensson, Erik Skogby, Frej Naimi-Akbar, Patric Ögren, Petter Djupfeldt, Joel Junström.
  • Design och frontend:
  • AD: Lars Wästfelt, Linda Häggström
  • UX, design och informationsarkitektur: Lars Wästfelt och Alexis Fellenius
  • Dev: Johan Sahlén, Fred Bergman
  • Plus: Piotr Kedra, Wiktor Maj, Kamil Wojchiek och Joanna Michalek.
13 februari, 2015 - 12:30

Hur ska Aftonbladet granska Flashback?

Aftonbladet gör precis det som media ska göra. Ändå blir reaktionerna starka. Varför?

På gårdagens hearing i riksdagen om journalisters och redaktioners säkerhet tog både redaktörer och politiker upp hat och hot på nätet som ett stort samhällsproblem som drabbar enskilda individer men också hotar press- och yttrandefriheten och det demokratiska samtalet. Det vill säga grundbultarna i en demokrati.

Media, i det här fallet Aftonbladet, granskar detta fenomen, och de personer som är drivande. I de fall där de granskade har förtroendeuppdrag publicerar Aftonbladet namn och bild. Helt enligt boken i den traditionella mediebranschen. Men det är många som de senaste dagarna ifrågasatt granskningarna, inte minst kommentatorer på Aftonbladets egen Facebooksida.

Exempelvis påstås det att Aftonbladet "hänger ut" folk när tidningens journalister ringer upp eller intervjuar personer som sedan anonymiseras. Det skulle i så fall innebära en rejäl vidgning av begreppet uthängning. För faktum är att så jobbar media ofta, för att beskriva olika ämnen, att journalister söker upp personer som anonymt får berätta om något. De enda som blivit uthängda, i klassisk mening, i denna granskning är personer med förtroendeuppdrag.

Den andra delen av kritiken verkar handla om att media bör respektera Flashbacks egna regler om att aldrig outa användare så att de ska kunna exempelvis prata om svåra saker. Det är en rimlig oro, men absolut inte ett argument mot Aftonbladets granskning. Att de terapeutiska delarna av Flashback skadas av att de kriminella delarna granskas är inte granskarens fel. De olika delarna kanske i så fall borde ha separata forum eller i alla fall separata databaser.

Den som torgför sina åsikter på ett forum har sökt offentlighet för sina åsikter, oavsett om den gjort det anonymt. Anonymiteten är ensidigt vald och media har inget ansvar att skydda den. Medieföretag är inte myndigheter. Medias uppgift är att samla in information och sedan publicera det som är sant och relevant och där allmänintresset uppväger den eventuella publicitetsskadan. För att en publicitetsskada ska uppstå måste personen av uppgifterna i publiceringen bli utpekad i en vidare krets. Att någon kan kartlägga en person på Flashback och sedan koppla ihop det med Aftonbladets publicering är inte Aftonbladets ansvar. Då är det den kartläggande personen och möjligen Flashback som står för utpekandet.

Att någon känner ett vagt obehag inför själva informationsinsamlandet och att media sitter på känslig information är inte ett argument som håller mot en granskning, om publiceringarna i sig håller. Media har alltid hanterat stora mängder känslig information, på senare tid exempelvis Snowdenmaterialet och Skånepolisens romregister.

Så utkräv ansvaret där det bör utkrävas:

1) Någon har fått Flashbackanvändarna att tro att de är anonyma bara för att de skriver på Flashback och att resten av samhället av någon anledning också skulle acceptera forumets regler. Vill du ha en hemlig klubb med hemliga åsikter så får du se till att göra den hemlig. Vilket leder till:

2) Någon har bestämt att Flashbacktrådarna ska vara öppna för vem som helst och dessutom indexeras av Google. Det innebär att de som förtalas och beljugs släpas i smutsen inför övriga samhället, men också att yttrandena i högre utsträckning blir en del av offentligheten än de blivit på ett stängt eller i alla fall oindexerat forum, och att det alltså blir mer motiverat och pressetiskt ok att exponera avsändarna på detta forum. 

Aftonbladet granskar just nu personer som skadar andra människor och driver samhället i en farlig riktning. Det går att diskutera enskilda publiceringar, så klart. Men den som ifrågasätter Aftonbladets granskning av Flashback får gärna svara på frågan: Hur tycker du själv att näthatarna ska granskas?

Anonymitet kan vara viktigt för integritetskänsliga uppgifter, men vill vi ha en anonymiserad offentlighet? Där anonyma konton kan bli opinionsbildare och makthavare som inte får granskas av media. 

Frågan är om det är aktörerna Aftonbladet / Flashback som väcker så starka känslor. Hade det blivit samma proteststorm om exempelvis Uppdrag Granskning hade granskat kommentatorer på Familjelivs forum som ägnar sig åt olagligheter där?

Slutligen: Två saker borde oroa mediebranschen i detta:

1) Många verkar mer bekväma med att Flashbacks administratörer (och hur är det med annonsörer, samarbetspartners?) har tillgång till dessa data än att Aftonbladet har det, och anse att integriteten är kränkt bara för att Aftonbladet har tillgång till uppgifter. Det kan ha att göra med en förändrad syn på media och journalister. Som Eva Elmsäter från SVT sade på hearingen i riksdagen i går: Tidigare upplevdes journalister som professionella yrkesutövare. Nu upplevs de som en del av fiendesidan.

2) Det som sker kan ses som en begynnande maktkamp mellan två maktsfärer, en ny, byggd på decentralisering, anonymitet (för de som ingår) och snabbrörlighet, en gammal och centraliserad som vilar på traditioner och ett historiskt informationsmonopol. Båda med många besökare och stor makt över andra människors liv genom sina publiceringar och uthängningar. 

UPPDATERAD: Har tidigare bloggat om Flashback här.